Hitta dina spel- och lekkamrater och genomför era ideer!

Den här ljuvliga sommaren ägnade jag till stor del åt teater. Och inte vilken teater som helst: ihop med sju stycken andra satte jag upp det interaktiva rättegångsdramat "Vem mördade Karin Persdotter?" i Torpa Stenhus Riddarsal. Teatern var en del i förlängningen av utställningen "Vem straffade folket?". Baserat på riktiga rättegångsdokument från 1678 i Torpa Borgrätt kring en arsenikförgiftning skrev vi ett manus och hade med flertalet karaktärer som funnits på riktigt i bygden. Istället för att göra en konventionell teater valde vi att bygga upp det tidsenligt med kläder i den, för vår del, lämpligt miljöanpassade Riddarsalen som en rättegång. Publiken fick sedermera avgöra vem av de två huvudmisstänkta som var den skyldiga. Två alternativa slut repade vi in. Publiken fick även medverka på så sätt att åklagaren och domaren ibland frågade publiken vad de hade för teorier.

Det är med oerhörd stolthet så här i efterhand man känner att åtta glada amatörer fick ihop manus, regi, skådespeleri och marknadsföring. Det är ju, som bekant, en sak att prata om något och en helt annan att genomföra något. Visst är det så att man ofta får idéer, blir inspirerad eller låter en tanke nästan komma till handling. Hur lång tid det tar från idé till handling varierar också; det kan i princip vara allt från någon sekund till flera år. Jag vet i alla fall att jag älskar att genomföra saker och gärna snabbt. Jag är ingen expert, men man kan verkligen lära sig mycket genom det klassiska "learning by doing". Det begreppet har blivit min personliga skola i brist på högskolepoäng. En annan viktig ingrediens för mig är att omge mig med människor som är positiva och handlingskraftiga. Stämmer kemin och man har kul ihop så finns det väl egentligen inte några gränser för vad man kan åstadkomma eller genomföra tillsammans? I vårt fall var vi alla mer eller mindre amatörer, alla med skilda erfarenheter. Det tror jag också är viktigt, om man har förmånen att jobba i en grupp där det är en eller flera som har mer erfarenhet eller kompetens. Det lyfter en hel grupp vill jag lova. Att inte låta personlig prestige eller principer komma i vägen för det som skall genomföras. Då är man ute ur cyklar. För egen del har prestige eller principer inte hjälpt mig särskilt mycket framåt – snarare tvärtom. Det bästa sättet att lära dig något är att fråga eller ta hjälp av någon som kan. Helt oslagbart och dessutom väldigt tidseffektivt.

Nåväl. Inte helt lätt är det om man är flera personer med olika åsikter. Hur gör man för att hålla ihop? Hur gjorde vår teatergrupp för att hålla ihop? Från början visste vi att vi ville dela på regiarbetet och göra det på ett demokratiskt sätt. Nyckeln till att lyckas med det är att veta vart man skall gå. Vilket mål man har. Ett gemensamt mål som alla kan skriva under på och engagera sig i. Vid meningsskiljaktigheter ställde vi oss alltid frågan "vilket är det bästa alternativet/vägen för att föreställningen skall bli så bra som möjligt?". Då ställer man individen utanför och det blir inte på ett personligt riktat plan ett beslut tas. Likaså så när jag skapar musik tillsammans i ett band: "vilket är låtens bästa?”. Det är det handlar om - rätt frågeställning vid rätt tidpunkt. Att samsas, enas och förenas på demokratiskt vis är en mycket tillfredsställande känsla.

Under mina år i staden har jag sannerligen kommit underfund med att det finns många duktiga och härliga genomförare och eldsjälar av och inom olika genres i Borås: föreningsliv, näringsliv, instutioner, fritidsgårdar, skolor, studieförbund, politiken och företag. Gå du och bär på en idé? Håll den inte inne, låt den få utlopp. Hitta dina lek/spelkamrater och genomför den. I Borås är det mesta möjligt vilket innebär att allt kommer vara möjligt 2025. Det är i alla fall jag övertygad om.

Christian Haglund, Kultursekreterare