”Ibland ser inte hjälten själv att han är en hjälte. Min karaktär tyckte själv att han mest satt av tid medan han väntade på att de riktiga hjältarna skulle dyka upp.”
Så säger Tom Hanks om sin något okonventionella hjälteroll i nya filmen. Precis så är det för många av oss just nu. Själv är jag en sådan hjälte. En vardagshjälte. Inte för att skryta då, alltså. Men vi är många som kan ge oss själva en klapp på axeln. Sådana som min kollega Daniel och jag, som tar bussen istället för bilen. Trots att det tar längre tid. Trots märkliga medresenärer som klipper håret, lyssnar på hårdrock utan hörlurar eller snarkar högre än nyårsraketerna smäller på natten till det nya året. Och Birgitta i caféet, som jagar den besökare som inte slänger hårdplasten i rätt fack. Och kollegorna på Stadsdelsförvaltningen Norr, som har miljöcertifierat hela stadsdelskontoret. Eller min pappa, som har abnormt mycket kunskap om hur sköljda mjölkpaket kan övergöda vår natur. Och min vän Jenny, som gillar saftiga stekar men som ändå avhåller sig från dessa någon dag i veckan till förmån för grönt och skönt. Och alla våra skolor och förskolor som fått grön flagg. Och alla ni som i sidfoten på mejlen lagt till texten ”Tänk en extra gång innan du skriver ut det här mejlet”. Ja, du fattar poängen (annars är jag illa ute med tanke på min yrkesbana).
Så sträck nu på dig lite extra, du som liksom Tom och (inte för stt skryta då) jag, är en av de där vardagshjältarna som drar ditt strå till stacken för en hållbar framtid. Och du som inte känner igen dig: det är aldrig för sent att bli en vardagshjälte!
Sofia, informatör, a k a Vardagshjälte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar