Vad är hållbar utveckling?

Kerstin Elias, från White Arkitekter, berättar om hur begreppet har använts historiskt för att ge oss en förståelse för var vi befinner oss idag. I ett perspektiv som delvis sträcker sig 40 år tillbaka i tiden talar hon om synsättet på hållbarhet i FN, EU och Sverige har utvecklats och förändrats. Mycket förenklat har utvecklingen gått från att hållbarhet mest har handlat om miljöfrågor till att spänna över flera olika områden där den mänskliga, sociala aspekten finns med som en viktig del 

//Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Fredagssoffan med Anders Kihl

I den sista fredagssoffan för 2012 får ni träffa Anders Kihl från Borås.com som berättar hur de använder sociala medier för att marknadsföra Borås.


Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Från oss alla - till er alla...

Det har hänt mycket under hösten! Visionen Borås 2025 är antagen, vi har också fått nya miljömål och den gamla skolplanen har reviderats till Bildningsstaden Borås. Båda med en tydlig koppling till de strategiska målområdena och ska hjälpa oss i arbetet med att nå visionen.

Ni vet väl att alla kan se och ta del av Borås Stads stydokument. Klicka här!

Från oss alla - till er alla - en riktigt God Jul!

Det är aldrig fel att vila sig i form :-)

Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Spännande möten väntas till Borås 2013

Många av oss ingår i en förening eller organisation som har årliga återkommande möten runt om Sverige. För mig som arbetar med just detta är det en högtidsstund när vi kan välkomna alla dessa människor till vår fantastiska stad. De kanske aldrig har varit här förut och vet inte så mycket om vad som finns och hur det ser ut. Enligt undersökningar vi gjort åker de allra flesta härifrån med ett leende på läpparna. De tycker vi har en mysig stadskärna, att här finns mycket att göra och att vi håller en hög servicegrad. Det gillar vi!

Redan nästa år kan vi hälsa följande organisationer och möten välkomna till Borås:

• Svenska Innebandyförbundets Barn- och ungdomsledarkonvent
• Svenska Innebandyförbundets Elitkonferens
• Svenska Friidrottsförbundets Årsmöte
• Sveriges Ekokommuner
• Högskolans PreHospenkonferens
• Svepark - Svenska Parkeringsföreningen
• IOGT-NTO
• Svenska Badmästarförbundet – Vattengympa kick-off
• Skara Stifts Präst- och diakonmöte
• FN-konferens

Ser du själv någon på stan som tex har ett Boråsnyckelband runt halsen eller en Boråspåse i handen är chansen stor att de är här på ett möte eller på annat besök. Passa gärna på att ge dem hjälp eller kanske bara hälsa dem välkomna till vår stad.

Vill du veta mera om vikten och nyttan av möten är du välkommen att kontakta oss på Borås Convention Bureau och gärna läsa senaste numret av Meetings Västsverige.

Anna Lilja - Projektledare, Borås Convention Bureau

I Borås ska det bli inne att vara ute!

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Undersökningar visar att en stor del av befolkningen inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att må bra. När det gäller den vuxna befolkningen uppger två av tre att de är fysiskt aktiva 30 minuter per dag och en av tre uppger att de är fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Andelen med övervikt och fetma är ungefär 50 procent (Hälsa på lika villkor i Västra Götaland, 2011).Särskilt oroande är att allt fler barn och ungdomar är överviktiga och har dålig kondition.

I Borås är 21 procent av våra 10-åringar överviktiga eller feta 2012. Det finns stora skillnader mellan bostadsområden och förutsättningarna för att kunna vara fysiskt aktiv skiljer sig åt beroende på var man bor i Borås. Det är också så att andelen föreningsaktiva 15-åringar
har minskat de senaste 10 åren (Borås Stads Välfärdsbokslut, 2011).

Att på olika sätt stimulera och locka till rörelse och motion i vardagslivet är därför en viktig insats för folkhälsan. De sociala skälen väger emellertid lika tungt. Aktivitetsplatser fyller inte bara en hälsofrämjande funktion i form av fysisk aktivitet utan skapar också förutsättningar för människor att mötas och kan bidra till ökad trygghet i ett bostadsområde. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har sedan 2010 arbetat med att skapa aktivitetsplatser för alla åldrar. Under 2013 kommer man att fortsätta sin satsning på att skapa aktivitetsplatser som lockar till rörelse och skapar möjligheter till möten över generationsgränser.

//Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare Folkhälsa

Ibland är det extra roligt att vara miljöstrateg

Jag deltog nyligen i en workshop med miljökoordinatorer på förvaltningar och bolag. Ett av ämnena som diskuterades var vad som kännetecknar en ledande miljökommun. Diskussionerna gick höga kring borden och upptog allt från trafikplanering,  markanvändning,  närodling, energifrågor,  miljökrav vid upphandling, miljöledningssystem och sophantering till vikten av återkoppling av resultat, engagemang, kunskap och att vara det goda exemplet, ett föredöme.

Nästa diskussionspunkt handlade om var vi står på skalan, hur långt ifrån är vi att vara ”en ledande miljökommun”? Tidningen Miljöaktuellt rankar varje år kommunernas miljöarbete, och enligt den måttstocken hamnade vi vid 2012 års mätning på plats 70. Ganska långt från topplacering med andra ord.  Men vad tycker vi själva, och är vi på rätt väg?

Visst är det så att vi arbetar år rätt håll på många fronter: En nyantagen vision har gett hos en färdriktning och en strateggrupp arbetar förvaltnings- och bolagsövergripande för att visionen ska bli verklighet. Nya miljömål tas upp för beslut i Kommunfullmäktige den 20 december. Arbete pågår med ny trafikstrategi och översiktsplanen ska revideras för att bättre möta visionen om det hållbara Borås 2025. Därutöver görs givetvis mängder av  små och stora åtgärder över hela fältet för det vi kort kallar ”miljö”.

Med ambitionen att bli en ledande miljökommun, en nyantagen vision och nya miljömål som konkretiserar arbetet de närmsta fyra åren - och dessutom  engagerade miljökoordinatorer som driver på, samordnar och inspirerar på förvaltningar och bolag– då är det roligt att ha rollen som miljöstrateg i Borås Stad!

Carina Loh Lindholm - Miljöstrateg

Ekonomisk hållbarhet svårt att förstå

Idag var Jan Wijkmark, hållbarhetskonsult på White i Stockholm, i Borås för att lära oss mer om hållbarhet.

Strateggruppen, hela Stadskansliet och några till fick chans att lyssna på Jans föreläsning på förmiddagen och han satte säkert igång många tankar hos åhörarna.

Jan menar att av de tre hållbarhetsperspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet så är det den ekonomiska hållbarheten som är svårast att förstå. För om man tänker efter så är det väldigt mycket som vi i normala fall tänker på som ekologisk eller social hållbarhet som egentligen också är ekonomisk.

Om vi inte ser till att miljön omkring oss mår bra, kan det nämligen bli väldigt dyrt. Tänk till exempel om växter inte skulle klara av pollineringen på egen hand. Tänk om vi människor skulle behöva sköta hela den processen... Tydligen är det så i Kina på vissa håll där massor av människor jobbar med att pensla pollen på aprikosblommor eftersom bina har dött ut.

Det Jan tryckte hårdast på var att tillväxt inte alltid är av godo. Större befolkning i en kommun eller mer pengar på ett konto är inte alltid det som ger bäst hållbarhet. Ekonomi ska vara ett medel - aldrig ett mål. Det är det nog många som har svårt att ta till sig i ett samhälle som så länge har låtit sig styras av ekonomin. Men om vi ska göra vår vision till verklighet måste vi ta till oss den lärdomen på allvar, det är helt klart.

Annika Klemming – kommunikatör

Trender som påverkar det kommunala uppdraget

En intressant film från Sveriges Kommuner och Landsting - SKL - som handlar om framtidsspaning som väcker tanken!



Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Jonas Larsson från Borås Basket på Creative Camp

Creative Camp kallar vi det forum där kreativa människor, branscher och industrier möts och diskuterar nya former för samarbeten. Målet är att främja affärer, utvecklingsmöjligheter och nätverk. Bakom ligger kunskapen om att samverkan och utbyte av kunskap över traditionella branschgränser skapar nya värden både för samhälle och företag.
Creative Camp startade sommaren 2012 och har utvecklats på initiativ av näringslivsenheten i Borås Stad.

Hösten 2012 Creative Camps presenterades i samarbete med Mediabaren mer på Facebook

Creative Camp ska genom att främja multidisciplinärt samarbete fungera som ett nätverk och en mötesplats för att ge befintliga företag och nyetableringar inom den kreativa industrin möjlighet att utvecklas.

 Vi uppmanar att Facebooksidan används för att:
 » Erbjuda/efterfråga tjänster och produkter
 » Söka/erbjuda medarbetare
 » Tipsa om seminarier, artiklar, böcker etc



Nelly Hayek - Näringslivsutvecklare

Jonas från Åkerbruk i Fredagssoffan

Gäst i Fredagssoffan är Jonas Henningsson från Återbruk på Arbetslivsförvaltningen. Han är initiativtagare till Borås Rent och Snyggts Mobile Info Center - mobila informatörer som informerar om avfallssortering, brandsäkerhet m m ute  i bostadsområden. Han berättar om det och andra miljöprojekt som Återbruk jobbar med.

Kunskap om unga - gör skillnad för unga

Idag är sista dagen för unga i Borås att svara på Lupp-enkäten. Lupp är en ungdomsenkät som hjälper kommuner att ta reda på hur ungas situation verkligen ser ut. Verktyget erbjuds av Ungdomsstyrelsen och mer än hälften av landets kommuner har någon gång gjort Luppen.

Borås har kommit långt i sitt arbete med ungdomsfrågorna men för att vidareutveckla det behöver vi veta vad unga säger om Borås. Hur är det egentligen att bo här? Hur ser man på framtiden? Vad bör politiken satsa på? Dessa och många andra frågor besvaras av unga i år 8 och år 2 på gymnasiet i våra skolor. Ambitionen är att vi gör Luppen vartannat år.

Det speciella med denna enkät är att den ställer frågor inom så många olika områden - som vi behöver kunskap om för att göra det bättre för unga. Frågorna i enkäten ger svar på hur unga i kommunen ser på inflytande, demokrati, arbete, hälsa, fritidsutbud, skolan eller vilka framtidsplaner man har.

Nästa vecka börjar analysarbetet och vi räknar med att ha en färdig rapport i slutet på februari 2013. Resultaten är till för att användas, av alla, så håll utkik efter den!  Vi får ett enormt kunskapsunderlag att använda inom många olika områden. Det är ju meningslöst att göra en snygg rapport som ingen använder sig av. Tänk på all tid som unga har lagt ner på att svara på alla frågor! Luppen blir ett bra komplement till annan verksamhet kopplat till ungdomsfrågorna i Borås och ett stort steg fram i arbetet med att visionen. Så tänk redan nu på, vad behöver just DU veta om unga för att göra staden bättre för unga?

Avslutar med en filmsnutt jag fick se på Ungdomsstyrelsens rikskonferens i slutet på november.

Sakiba Ekic - Ungdomsstrateg

Ja så har vi visionen i hamn, men hur kan jag som medarbetare i Borås Stad bidra till att visionen förverkligas?

Traditionellt sett så har vi på Fritids- och folkhälsoförvaltningen ätit julbord tillsammans i december. Precis som andra har vi ätit gott, haft trevligt tillsammans och gjort någon aktivitet för att stärka sammanhållningen.

Årets julbordsarrangörer, tillika kollegor som tagit på sig att ordna, kom med en fantastisk utmaning till oss alla. Vi fick i uppgift att under en timma, på vår lunchrast, skramla med Frälsningsarméns bössor på stan och samla in pengar till behövande barn och hemlösa i Borås. Alla vi som var ute var helt tagna av hur givmilda boråsarna är. Det var hur enkelt som helst att fylla bössorna. Det ska bli spännande och se hur mycket pengar vi lyckades dra in på bara en timma.

Det här tycker jag är ett bra exempel på vad vi medarbetare kan göra för att bidra till att skapa ett mera hållbart Borås.

//Susanne Carlsson, enhetschef Folkhälsoenheten

Bra start på veckan!

Måndagen spenderades på Brygghuset där vi tog emot ett studiebesök från Mölndal. Besökarna ville veta mer om hur Borås arbetar med ungdomsfrågor och ungas inflytande. Åsa och Anders från Brygghuset, kommunalråden Anette och Lena, och jag var glada över att få berätta om vägen till utmärkelsen ”Årets Ungdomskommun” och det fortsatta arbetet i Borås. Självklart kom vi även in på visionen och processen med att involvera barn och unga i detta arbete. Borås inspirerar!!! Våra vänner från Mölndal var mäkta imponerade av ”Borås 2025”. 

Vi pratade särskilt om målområdet ”Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga”. Hur fin är inte den formuleringen!? Den trycker på det allra viktigaste i vårt arbete med ungdomsfrågorna, det sektorsövergripande. Anders, enhetschef på Brygghuset uttryckte sig på ett väldigt bra sätt: ” Vi tror på att involvera, snarare än informera”.

 Eftermiddagen fick oss känna hopp inför vårt vidare arbete, och möjligheter, och utmaningar. Tack Mölndal för en bra start på denna vecka!

Sakiba Ekic - Ungdomsstrateg

Byträffar – dialogmöten för lokalt driv på landsbygden!

Projektet ”Kulturlandskap Borås” som drivs av Miljöförvaltningen i Borås har pågått sedan juni 2012. Den viktigaste delen i projektet är just samverkan mellan olika aktörer som markägare, närboende, föreningar och Borås Stad för att arbeta med biologisk mångfald i odlingslandskapet.

Under hösten har ”Kulturlandskap Borås” ordnat tre byträffar i Sköttning/Röl, Hallabron/Dalshestre och Håhult/Vedhult/Äskhult/Skarnhalla. Byträffen i Håhultstrakten har imponerat mest hittills. Vid mötet kom flera konkreta förslag när deltagarna fritt (ur naturvårdssynpunkt) fick önska något för deras by i framtiden:

En biodlare önskade fler uppställningsplatser för bikupor. Flera av granngårdarna ville gärna ha bin och kunde tänka sig att hjälpa till med tillsynen. Kontakter knöts och biodlaren har därefter ansökt från Borås Stads Naturvårdsfond för bidrag till fler bikupor.

Deltagare önskade även starta en gemensamhetsodling tillsammans med grannarna med potatis, grönsaker och blommor. En av gårdarna i Håhult ställde sin obrukade åkermark till förfogande. Planen är att komma igång inför odlingssäsongen 2013. Givetvis med gemensam avslutande skördefest på hösten!

Byträffarna kommer att fortsätta under 2013 och förhoppningsvis leda till fler gemensamma åtgärder för att bibehålla och öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. 

”Kulturlandskap Borås” är en del i att uppfylla målområde ”Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande” i Borås 2025.

Byträffarna sker inom projektet "Slåttergubbens marker" finansierat av Leader Sjuhärad. 

Emma Nevander - projektledare Kulturlandskap Borås

Borås Stad ett föredöme!

Efter veckans samtal med Jan Wijkmark. White arkitekter ser jag synnerligen fram mot den 17 dec då Jan kommer till Borås för att genom föreläsning för Stadskansliet och strateggruppen på fm och därefter workshop med strateggruppen på em hjälpa oss vidare i vårt hållbarhetsarbete i Borås. Jan kommer särskilt prata om vikten att försöka finna synnergieffekterna mellan hållbarhetsdimensionerna, något ni hört mig prata om ett bra tag nu. Han kommer även att prata en hel del om ekonomisk hållbarhet, vilket oftast är det svåra att ringa in.

Jan är särskilt imponerad av Borås då vi faktiskt valt att utmana oss i detta, det är det inte många kommuner som gjort, men som Jan säger: Det är så vi måste arbeta för en verklig hållbar utveckling!! Känns så bra att höra detta!!! Visst kan jag tvivla ibland och undra om vi inte bara skall göra som vanligt, det är ju så mycket enklare..... Nej, mina vänner, det skall vi inte!!! Nu skall vi fortsätta finna vägarna för Borås 2025 och en hållbar utveckling genom att finna metoder för att finna synnergieffekterna mellan hållbarhetsdimensionerna!! Vi kan därefter bli den kommun som andra vänder sig till för kunskap och beprövad erfarenhet!!

Marie Persson - Hållbarhetsstrateg

Vad gör oss lyckliga?

Arbetet med att ta fram visionen Borås 2025 startade med ett antal intressanta föreläsningar och en av de som  jag kommer ihåg med glädje var den som John Holmberg, professor i fysisk resursteori på Chalmers, höll.

Hur får vi tio miljarder lyckliga människor på den här planeten? Så inledde han sin föreläsning som handlade om hur vi framställer och gör av med energi och vilka förändringar som måste till för att klara av att uppfylla de behov som framtidens människor kommer att ha. Eftersom energiförbrukningen ökar mer eller mindre linjärt i takt med att våra inkomster ökar, är det nödvändigt att utveckla de förnybara energikällorna samt att öka energieffektiviteten. Det finns väldigt mycket som går att göra för att lösa de energiproblem som ligger framför oss, men då krävs stora satsningar på rätt områden.
Holmberg kopplar forskningen om energiförbrukning och energikällor till forskning om vad som gör människan lycklig, och konstaterar att sådant som gör oss allra mest lyckliga är sådant som inte kräver någon energi.

För att kunna skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att någon vågar satsa och vara först med att testa nya lösningar. För det krävs tillit och stort mod.



Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Vinnaren av tillgänglighet- och bemötandepriset 2012 utsedd!

Borås Stad har varit starkt på frammarsch inte bara i Götalandsregion utan även på riksplanet med våra arbetsmetoder i tillgänglighetsarbetet. Då är det inte mer än rätt att vi har ett pris som vänder sig till de privata företagarna i Borås, jag tror nämligen att de flesta vill göra rätt, för alla vill antagligen tjäna pengar och varför stänga ute en köpstark grupp på grund av otillgänglighet. Tillgänglighets- och bemötandepriset har jag sett som ett bra sätt för att få komma ut till företag och prata om tillgänglighet och bemötande. Det är ju extra roligt att de som har nominerats har nominerats av medborgarna i staden.

Vinnaren Restaurang Thai Silk är premiärvinnare av Borås Stads nyinstiftade tillgänglighet- och bemötandepris. Prisceremonin hade vi på Kulturhuset den 3 december i samband med HSO firandet av den Internationella funktionshindersdagen.

Kanske är det lite överraskande för en del att det blev Thai Silk som var vinnare och just för en allergiguide. Överlag tänker man på fysisk tillgänglighet när vi pratar om tillgänglighet men det är ju så mycket mer i ordet tillgänglighet. Vilken härlig känsla att som allergiker kunna gå på restaurang och veta att det du beställer är helt ok att äta. Det är ju tyvärr så att just den målgruppen ofta får höra saker som, jag ska höra med kocken, jag tror det går bra, det är nog inga nötter i osv.

En vinnande ingrediens för Thai Silk är att restaurangen under många år har skapat en meny för allergiker. Thai Silks medvetenhet om matallergier har bland annat lett till en allergiguide som även finns på restaurangens webbplats, och där ser man vilka rätter på matsedeln som innehåller till exempel gluten, laktos eller nötter. Man kan där också se exakt vilka ingredienser som ingår i varje maträtt.

Måste även delge er vad vinnaren sa när jag för några veckor sedan meddelade honom att det var dom som har vunnit.

”Det är ju bättre än att vinna pengar, det var det bästa priset vi kunde vinna, härligt också att många års arbete har gett resultat”

Petri Pitkänen - Handikappkonsulent

Grattis Finland!

Finlands självständighetsdag 6 december.
Vi hade arbetsplatsträff och just denna dag hade vi besök av en kollega som händelsevis hade finsk bakgrund från en annan förvaltning. Man märker knappt att hon bryter på finska. Men dagen till ära passade jag på att uppmärksamma mina kollegor om det särskilda uppdrag Borås tjänstemän har att ge den finskspråkiga minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dom. Jag frågade henne om hon skulle fira idag. På skoj så svarade hon en massa på finska. Vi förstod inte ett smack! Okej, det kunde ju varit en besökare. Vart skulle vi vänt oss för att förstå då? Ingen runt bordet visste. Växeln kanske? Då kollade jag med växeln - nja jag har aldrig fått frågan svarade växeltelefonisten, men det finns en avdelning på Arbetslivsförvaltningen som heter Finskt förvaltningsområde och där jobbar Paula Wendell och Marjo Haataja som vi vet pratar finska, så vi hade i så fall skickat er dit.

Bra att veta, för en vacker dag står en av de i Finland födda 2 321 kvinnorna och 1 369 männen vid vår dörr och vi förstår ingenting.  Drygt 1 800 är i åldersgruppen 40-64 år och 1 700 är över 65 år. Kanske blir dom dementa också en dag och har glömt den svenska de lärt sig? Var och när du kommer att få behov av att bemöta en medborgare på finska vet du inte, men nu vet du i alla fall hur du kan får hjälp. Grattis alla finsktalande!

Monica Lindqvist - Planeringssekreterare

Småskalig avfallshantering i Indonesien



Under v 47 besökte representanter från Borås Stad och Borås Energi och Miljö vår partnerkommun Sleman i Indonesien. Sleman är en egen kommun, men en del av den större staden Yogyakarta och ligger på Java. Syftet med resan var att följa upp ett projekt som vi arbetar med i Sleman; City Clusters in Sleman. I Indonesien finns inte den struktur för insamling av avfall som vi har i Sverige och det vi jobbar med är hur de ska kunna samla in och sortera sitt avfall för att kunna använda dem till energi.
 

Här lastas avfallet från fruktmarknaden
ner i en kross och vidare in i biogasanläggningen



Eftersom insamlingsstrukturen inte finns och de inte heller har tillräckligt många bilar som kan hämta avfallet jobbar vi med att hitta småskaliga lösningar för avfallshanteringen. För snart två år sedan invigdes en biogasanläggning på en fruktmarknad i Sleman. Anläggningen ger elektricitet till de familjer som bor och arbetar på fruktmarknaden.  Anläggningen är resultatet av ett tidigare projekt mellan Borås och Sleman och har gett både Borås och Sleman mycket uppmärksamhet.

 I Borås har vi kommit väldigt långt i att återföra soporna till kretsloppet, men också vi har nytta av att byta perspektiv och vi tror att även vi har lärdomar att hämta när det gäller att tänka mer småskaligt.

Universitetet i Sleman, Gadja Madah University, har under detta året gjort en studie i området kring fruktmarknaden för att se om vi det är en bra idé att samla in det organiska avfallet från hushållen runt omkring och tillföra det till biogasanläggingen. Tillsammans med kommunen i Sleman ska vi nu jobba vidare med detta som ett pilotområde.

Kerjasama betyder Samarbete och här hänger skyltar från Borås; Borås Stad och Högskolan, tillsammans med Slemans kommun och universiet och förstås NUTEK och SIDA som finansierade våra insatser och en del i själva investeringen. Sleman, Universitetet och Fruktmarknadskollektivet har betalat stor del av investeringen själva.

Här går våra samarbetspartners. Kvinnorna på bilden är chefen för Slemans avdelning för Regional utveckling och chefen för Universitetets avdelning för avfallsforskning och utbildning.

 Nanna Siewertz Tulinius - Internationell näringslivssamordnare

Minikonferens säker och trygg förening – möte med föreningslivet

För två veckor sedan, onsdagen den 21 november, bjöd Fritids- och folkhälsoförvaltningen in våra föreningar till en minikonferens på Pulsen.

Eftermiddagen bjöd på inspirationsföreläsningar med ”Rallybrudarna” Miriam Walfridsson och Ramona Karlsson, som berättade om sin väg till framgång i en mansdominerad sport.

Följt av Jonas Söderberg från SK Elfsborg som informerade om deras arbete och resa till att bli en certifierad Säker och Trygg förening.

Som avslutande föreläsare var Johan Plate inbjuden. Johan är lärare i beteendevetenskap, föreläsare i prestationspsykologi, idrottspsykologisk rådgivare och författare. Hans föreläsning betonar hur viktigt det är med en inspirerande ledarrollen.

Detta var femte gången vi genomförde minikonferensen, som denna gång besöktes av drygt 80 personer, ett mycket uppskattat mötesforum.

Fakta:

Säker & Trygg förening är en kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och trygghet i föreningslivet. I Borås startade arbetet 2007 och till och med 2012 har 32 föreningar blivit certifierade. Borås Stad är en av få kommuner i Sverige som genomför denna certifiering.

Syftet är att lindra och förhindra skador på människor och egendom, med målet att föreningsledare, deltagare, anhöriga och publik skall känna trygghet i sitt föreningsengagemang. Visionen är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns.

Vill du veta mer om proceduren för föreningar att bli certifierade? Besök hemsidan: boras.se/idrottssakerhet

// Annika Baagöe-Larsen - Informatör

Turnépremiär Borås 2025

Idag var det premiär för turnén till alla ledningsgrupper i  bolagen och förvaltningarna. Först ut var Parkeringsbolaget. Vilket parkeringsbolag vi har  :)!!  Helt med på banan och ser sin roll mycket tydligt i visionen och i  flera av dess målområden. Jag har en helt annan uppfattning av parkering nu än innan mötet i förmiddags. Som VD:n  Lennart Johansson uttryckte: Parkering är en biprocess till att  alla ska kunna ha möjlighet att mötas på lika villkor.  Parkering ska alltså ses ur ett samhällsperspektiv!!

Viktigt för bland annat ett bilfritt centrum är att det finns parkeringsmöjligheter runt cityringen och att de som verkligen behöver skall kunna parkera nära såklart!

Parkeringsbolagets ledningsgrupp hade många bra tankar kring hållbar utveckling och deras roll för att nå Borås 2025. De eftersökte dock ett arbete för att stärka koncerntänket ännu mer. Där är givetvis vår vision Borås 2025 ett fantastiskt redskap!!

Marie Persson - Hållbarhetsstrateg

Borås - en uthållig kommun

Förra veckan var jag tillsammans med fem kollegor och två politiker på Uthållig kommuns årskonferens i Västerås. Borås Stad är en av två kommuner i hela landet som deltagit i programmet sedan starten 2003 och vi fick skäl att känna oss stolta under de två dagar konferensen pågick. Vi har blivit väl kända hos Energimyndigheten som driver programmet och de har ett gott öga för Borås arbete för att bli just en uthållig kommun. Vi har vid ett flertal tillfällen fått vara goda exempel på hur en kommun arbetar för en hållbar utveckling. I somras representerade vi en Uthållig kommuns arbete på FN-konferensen Rio+20. Tidigare har vi blivit uppmärksammade för processen vi genomdrev för att ta fram gällande översiktsplan, ÖP06, som nu är på väg att revideras.

I den tredje etappen av programmet är det bara spjutspetskommuner som får vara med. Sammanlagt är vi 38 kommuner i landet som arbetar med projekt som ska spridas både nationellt och internationellt. De projekt vi arbetar med i Borås är Mobility management i fysisk planering, Nytänkande belysningslösningar samt Hållbarhetsindikatorer för fysisk planering. Mobility management-åtgärder ska genomföras i den nya stadsdelen Regementsstaden och ambitionen är att snarare planera för hållbara transporter samt placera bilen längre ner i näringskedjan för möjliga färdsätt. Konkreta exempel kan vara att placera busshållsplatsen närmare hemmet än parkeringsplatsen, inrätta bilpooler och informera de boende innan de flyttar in.

Under inledningen till konferensen fick vi lyssna till Energimyndighetens generaldirektör som uppmuntrade oss alla att känna oss som spjutspetskommuner, eftersom det verkliga hållbarhetsarbetet faktiskt sker på lokal nivå. Något som jag tyckte kändes extra tydligt när jag imorse lyssnade på nyheterna om hur diskussionerna nu går varma på klimattoppmötet i Doha. Där politiker från många länder tyvärr jobbar hårt för att inte vara modiga…

Så – för om vi ska klara av att möta framtiden måste vi alltså vara spjutspets på hemmaplan. Redan idag.

Johanna Thorén - Miljöutredare

Starka kopplingar till visionen

Idag träffade näringslivsenheten kommunalråden och några högre chefer för ett näringslivssamråd. Där presenterades de aktiviteter vi ser framför oss under 2013 och kopplingen till visionen var tydlig. Mötet avslutades med en rundvandring i Textile Fashion Center och snacka om att vi kommer att skapa en otrolig mötesplats, där vi öppnar upp för samverkan. Jag citerar Hanna Lassing (Kanico), "Jag ser inga hinder, bara möjligheter"

Mia Claesson - Näringlivsenheten

Ett grönskande bladverk

Titta på det här trädet. Visst är det vackert? Jag vill visa er den här bilden eftersom vi brukar använda den som symbol för hur vi ska närma oss visionen.

Trädet har en stark stam och ett grönskande bladverk. Stammen symboliserar de tydliga, traditionellt sett mest konkreta delarna av en organisations styrsystem. Den består av alla de dokument som styr verksamheten. I Borås Stad är budgeten det främsta styrdokumentet, och den stöttas av många program, strategier och planer. 

De här bitarna är vi jätteduktiga på för vi har massor av styrdokument. De flesta följs förstås till punkt och pricka, men det har också tagits fram en hel del som rätt snart efter det politiska beslutet har fallit i glömska.

Det ska inte hända med visionen, och det är där de gröna bladen kommer in. De gröna bladen symboliserar alla de människor som behövs för att göra visionen levande. Utan engagemang bland dem som bor och verkar i Borås kommer vi aldrig att nå så långt som vi önskar.

Stammen behöver näring i form av politiska beslut för att kunna växa. Och bladen behöver näring i form av kunskap och inspiration för att kunna grönska.

Vem vill ha ett ständigt vinterkalt träd? Oavsett hur stark stammen är blir det tråkigt i längden. Vi vill ha ett grönskande träd!

Så det vi måste göra nu är att låta stammen och bladen samverka, för de olika delarna är helt beroende av varandra för att trädet ska kunna växa sig stort och frodigt.

Annika Klemming – kommunikatör

 

 

Nu vet många chefer lite mer

I dag var det dags att träffa alla förvaltningschefer och bolags-VD:ar för att berätta om tänket kring nästa steg för Borås 2025.

Det kändes verkligen roligt att vi gjorde denna presentation ihop; Annika Klemming från Kommunikationsavdelningen, Roger Cardell från Ekonomistyrning och jag själv från Kvalité och utveckling. Det är ju en helhet med olika "ben" som måste hänga ihop. 

Som Roger uttryckte det: "Jag representerar den hårda sidan-men blir mer och mer mjuk" 

Jag själv sa att jag representerar den mjuka men blir mer och mer hård" Detta visar hur vi berikar varandras perspektiv och utan helhet blir det inget!

Cheferna och VD:arna var mycket intresserade och det blev bra diskussioner. Känns extra roligt att flera förvaltningar och bolag redan börjat jobba på riktigt med Borås 2025 "Vi väntar inte – nu är den ju antagen"

Vi har redan  många bra exempel kring hur:et som  nu kan spridas till övriga förvaltninmgar och bolag men även minst lika viktigt – ut till boråsarna för att visa att vi redan börjat jobba i visionens riktning!

Det var också tydligt att det eftersöktes få indikatorer och att de valda indikatorerna verkligen visar vägen mot Borås 2025. Cheferna var väldigt överens om att Borås 2025 är ett helastadenansvar och att respektive målområde bör beröra alla förvaltningar.

Jag och Annika påbörjar vår turné till alla förvaltningar och bolag på tisdag den 4 dec. Världspremiären blir på Parkeringsbolaget där ledningen är synnerligen engagerad!

Vi återkommer med inlägg från turnépremiären!

Marie Persson – hållbarhetsstrateg

Stadsodling - nåt för Borås?



Vad är stadsodling? Det fick vi veta svaret på när AB Bostäder bjöd in Stadsjord från Göteborg  Där har dom framgångsrikt satt igång projekt både här och där. Allt från flytande köksträdgård och kvartersväxthus till dialogforum, stadsgrisar och våningsodling med getter. Dom ser det som en strategisk markanvändning med många goda pluseffekter med socialt teamwork.Det är grisen som är poängen - på ängen! Den bökar upp jord  - tex för kyrkan i Högsbo där stor gräsyta inte nyttjades, så man sen kan odla - tex örter som stadens krogar använder och uppskattar som bästa kvalitet !  Det pågår mycket forskning parallellt kring projekten som Stadjord gör. Glada eldsjälar blandas med kompetens. Kommunen är en viktig aktör med en "jordbrukschef" på Fastighetskontoret. Ibland har vi fördomar att saker inte går - tex vem trodde att muslimer och judar kunde vara med i en styrelsen för grisprojektet där slakt och mat är slutfasen?

Foto: stadsjord.se

Det är när man pratar med varandra som det visar sig att det ibland går att bryta det vi är vana vid och tänka nytt. Ska vi ha en landsbygdsambassad mitt inne i Borås som gör så att idéer inte strandar när de ska bli verklighet? Som ser till att mark-reserver kan användas aktivt? Nya koloniföreningar som säljer sina produkter? Stadsjord har konstaterat att institutionellt stöd behövs för människor som vill berika livet och inte bara vill vara konsumenter. Det ger snabba resultat och det är ett teamwork.

Kan Borås ha höns kring äldreboenden för lokala ägg till sina pannkakor, lokalodlad vitkålssallad på pizzeriorna, grisar på Hässleholmen och getter och äppelträd?

Foto: stadsjord.se

Monica Lindqvist - Planeringssekreterare

Beröm från fastighetsägarna

Borås har kommit en bra bit på väg i sin utveckling mot att ha en levande stadskärna. Om detta skriver den nationella branschföreningen Fastighetsägarna på sin blogg. Kul! Läs gärna inlägget.

En levande stadskärna är ett av de strategiska målområdena i Borås 2025.

Annika Klemming – Kommunikatör

Vi tar oss till Borås 2025

Nu tar vi till oss Borås2025 varje dag. Hos oss på Fritids- och folkhälsoförvaltningen har vi satt upp tavlor om visionen på väggen utanför våra konferensrum. Det är sju tavlor och varje har ett delområde. Nu kan både anställda och besökare läsa om stadens vision och vad och hur vi tänker arbeta med den. För att inte budskapet ska bli statiskt, kommer vi att få göra förändringar med bilder och färger under tidens gång.

Annika Baggeö-Larsen - Kommunikatör

Hur ska något hända?

Vad händer nu? Visionen är antagen av Kommunfullmäktige sedan några veckor tillbaka, men hur går vi vidare? Vem ska se till att något händer på riktigt?

Det är frågor som vi får hela tiden just nu och det är mycket relevanta frågor. Att fatta ett beslut om att något ska ske är lätt. Att sedan se till att det verkligen sker är en annan sak.

Förra veckan var jag på en utbildning i internkommunikation, och fick då lära mig att när man säger att något ska hända har man sedan sju veckor på sig att se till att något verkligen händer. Inte mer. Därefter tröttnar folk på att vänta.

IIIIIhhhh! Där har jag en liten utmaning som kommunikatör. Jag vet att det händer massor just nu med koppling till visionen, men hur ska vi få alla andra att veta det? Hur vi ska nå ut ligger högt på min egen visionsagenda just nu kan jag lova.

Och svaret på de inledande frågorna? Förhoppningsvis sitter ni alla inne med en liten del av det. För visionen tillhör alla dem som bor eller jobbar i Borås och när alla verkligen inser det kommer vi att ta stormsteg framåt.

Annika Klemming – Kommunikatör

Från Doha till Borås

Den här veckan inleds FN's klimatmöte i Doha i Qatar. Vad är förhoppningen att mötet ska leda fram till?

Världsbanken har nyligen publicerat en skräckrapport som tydligt beskriver att vi går mot en fyragraders temperaturökning. Vad den temperaturökningen kan komma att kosta oss människor beskrivs också det tydligt: konflikter och sociala spänningar, kollapsande samhällsekonomier, ökad sjukdomsspridning och mer extremt väder. Rapporten är entydig: för att skydda människans liv och hälsa måste vi hejda temperaturökningen!

Världsbanken presenterar dock inga nya fakta. Mängder av studier har tidigare sagt samma sak. Ingen kan påstå att politiker saknar underlag för beslut - ändå är klimathotet i dagsläget inte ett särskilt prioriterat ämne. Vi får hoppas att mötet i Doha leder till konkreta åtgärder som leder världen i rätt riktning, men utsikterna är inte strålande, varför skulle stora internationella överenskommelser lyckas denna gång?

Borås vill vara en ledande miljökommun, och gärna sprida erfarenheter och kunskap runt världen. Nu börjar arbetet med en ny Energi- och klimatplan. Energi- och klimatplanen kommer att konkretisera strategier i visionen Borås 2025. Det är glädjande att Borås har alla möjligheter att bli en energismart kommun - genom att agera proaktivt på energiområdet kommer vi få förutsättningar att leda och inspirera andra till en hållbar samhällsutveckling. Med eller utan stöd från FN´s möte i Doha arbetar Borås för att bli en fossilbränslefri och energieffektiv stad. Kanske kan Borås erbjuda stöd och vägledning i vägen till hållbar energianvändning vid nästa internationella klimatmöte?

Carina Loh Lindholm - Miljöstrateg

Filmen om Borås

Filmen om Borås ger ett översiktligt intryck av vad Borås står för idag, av stadens profil. Under tre rappa minuter visas stadens många sidor upp, med tonvikt på Borås karakteristiska styrkor. Handel, industri, miljö, kultur, sport och på stan-bilder blandas mot bakgrund av delvis special­skriven musik. Högskolan, textil design, sommartorsdagar, caféliv och fotboll tillhör det som glimtar förbi
Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Fredagssoffan

Denna veckan gäst är Karolina Pahlén från Borås Konstmuseum. Hon berättar om sitt arbete och museets regionala uppdrag för rörlig bild. Denna vecka särskilt aktuellt i symposiet kring film- och videokonst som museet anordnar 22-23 november. 



Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Planet Earth - hisnande vackert

Välj fullskärmsläge och full HD-kvalitet. Luta er sen tillbaka, titta och njut!



Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Visionstårta

I dag blev det tårta till förmiddagsfikat på Stadskansliet. Samtidigt passade vi på att tacka  Hans Forsman för hans arbete med att ta fram visionen. Hans har ju under drygt ett års tid varit projekledare för arbetet och lotsat politiker, tjänstmän, föreningar, referensgrupper, näringsliv - ja nästan hela stan - på resan till det som idag är Borås 2025. Tack Hans!

Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Visionen i miljöarbetet

Vad innebär Borås 2025 för Miljö- och konsumentnämnden? Vilka är utmaningarna för ett hållbart Borås? Vilka frågor råder nämnden över och hur kan vi påverka andra? Kan vi utveckla samverkan med andra aktörer? Hur kan vi förbättra medborgardialogen? Detta var frågeställningarna när Miljö- och konsumentnämnden och tjänstemän från Miljöförvaltningen i slutet av oktober samlades för en planeringsdag med utgångspunkt i Borås 2025. Utifrån de sju strategiska målområdena fördes engagerade diskussioner både runt ”cafébord” och i ”open space”.

Resultatet blev en katalog över goda idéer som förvaltningen kommer att arbeta vidare med i verksamhetsplaneringen, några redan för 2013 och andra på längre sikt. Insatser för att stödja stadsodling i olika former, hur man kan kommunicera hållbarhetsfrågor på ett mer lustfyllt sätt samt utveckling av en hållbarhetsportal för Borås Stad var några av förslagen som diskuterades mer på djupet. En råd tråd under dagen var kommunikation i olika former. En förutsättning för en hållbar samhällsutveckling är att det finns en insikt om och förståelse för vad detta innebär hos såväl enskilda boråsare som organisationer/företag och i förlängningen ett engagemang för att själv - hemma eller på jobbet – bidra till att vi går i den riktningen. Och här har Borås Stad som organisation ett stort ansvar för att agera som ett föredöme – att dra på sig ledartröjan!

Leif Schöndell - Förvaltningschef

Det är vi som är strateggruppen

Den så kallade strateggruppen består av ett antal personer anställda av Borås Stad som ska driva arbetet med visionen framåt.

Gruppen har bildats speciellt för det ändamålet och vi som är med har väldigt olika kunskaper och uppdrag. Än så länge har vi träffats två gånger för att sätta oss in i visionen och lära känna varandra.

Gränsöverskridande samarbete och nytänkande är nyckelord för vårt arbete. Med tiden kommer vi att kunna presentera mängder av förslag på projekt och aktiviteter som skulle kunna genomföras i visionens andra. De förslagen ska koncernledningen sedan utvärdera och slutligen tar politikerna ställning till vad som ska göras.

Vi ser det som ett hedersuppdrag att få vara med, och viljan att göra ett bra jobb är enorm. Många av oss som är med i strateggruppen kommer att blogga här framöver, så vi hörs!

Från vänster: My-Linda Lorentsson, Carina Loh Lindholm, Carola Samuelsson, Sakiba Ekic, Kai Jacobson, Petri Pitkänen, Mia Claesson, Dzenan Ganic, Britt-Inger Lindqvist, Monica Lindqvist, Marie Persson, Annika Klemming och Susanne Carlsson. 

Annika Klemming - Kommunikatör

Ett viktigt val

 Under två veckor har barn i åldrarna 4-12 år varit med och röstat på sin favoritlekplats, tre olika alternativ har presenterats. Igår kväll räknades rösterna av Borås Stads Ungdomsråd och valnämnden. Hela 8 280 röster har lämnats och det blev en lååång kväll för våra tappra rösträknare. Vilket engagemang hos barnen som röstat,- och det är ju en fråga som berör!

Lekplatsvalet är ett konkret exempel på hur man kan involvera och göra barn delaktiga. Det gör att demokratin och barns rätt till inflytande kommer på tal. Tummen upp för det!

Vi har alla skyldighet att uppmuntra barn att delta i olika former och uttrycka sina åsikter. Barn är experter på att vara barn, den expertisen måste vi ta tillvara på.:)

Lekplatsvalet är ett exempel vi kan hämta inspiration från Barnombudsmannen här  kan ni läsa om några fler.

Alternativ 2 - barnens eget val

Våra rösträknare

Sakiba Ekic - Ungdomsstrateg