Jag är en person som väljer att se livet från den ljusa sidan och hellre ser glaset som halvfullt, än halvtomt. På senare år har jag förstått att mitt liv präglats av ett hälsofrämjande synsätt.
Inom ramen för Borås Stads vision vill jag vara med och påverka vår stad i positiv riktning. Riksdagen har satt ett mål för folkhälsoarbetet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en jämlik hälsa för hela befolkningen. Utifrån det målet och Borås Stads vision, vill jag medverka till att alla boråsare oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning eller var man bor, får lika möjligheter att leva ett bra liv.
Hur ska då Borås nå dit? Naturligtvis har inte jag ensam svaret på den frågan. En kommission med uppdrag från WHO kom fram till att det är möjligt att utjämna skillnaderna i hälsa inom en generation. Deras tre övergripande rekommendationer var:
- Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
- Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt, nationellt och lokalt
- Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa.
Sir Michael Marmot, som var ordförande i kommissionen, säger att;
”Det är orättfärdigt att inte göra något åt skillnaderna i hälsa. Vi har kunskapen och medlen, frågan är om de som bestämmer har modet?”.
I Birmingham har man genom insatser lyckats utjämna skillnaderna mellan barn i femårsåldern på bara 3 år. Det är möjligt att utjämna skillnaderna i hälsa inom en generation! Kanske ännu snabbare om vi gör rätt insatser.
// Susanne Carlsson, enhetschef Folkhälsoenheten, Fritids- och folkhälsoförvaltningen.
