Borås sticker ut!

I dag blir blogginlägget i form av ett pressmeddelande:

Borås sticker ut med kurvor som visar uppåt jämfört med Sveriges resultat i den omtalade Pisa-undersökningen. När Sverige som helhet tappar till rekordlåga noteringar i den internationella jämförelsen, är trenden för Borås istället tydligt positiv.

- Det bevisar att vårt strukturerade arbetssätt ger resultat, säger ansvariga kommunal­rådet Lena Palmén (S).

I Pisa-undersökningen visar svenska 15-åringar den sämsta utvecklingen av sina resultat bland alla OECD-länder, och ligger nu under OECD-snittet i alla tre de kunskaps­områden som granskas.

Men en jämförelse med Borås visar en anmärkningsvärd skillnad. När kurvan för riket pekar nedåt eller ligger still, har Borås en kraftig trend uppåt.

Den största försämringen gör Sverige i mattebetygen. Borås däremot ökar andelen elever med godkända betyg ett par procentenheter, och är från ett sämre utgångsläge i den förra granskningen 2009 nu i princip ikapp rikssnittet.

På samma sätt innebär Borås ökning med drygt ett par procentenheter i svenskabetygen att Borås nu är i kapp riket, som visar oförändrade resultat sedan 2009.

- Vi har gjort en särskild satsning på läsning och på matte, påpekar Lena Palmén.

Även för betygen i biologi gör Borås en ökning på flera procentenheter och kör där förbi rikssnittet, som legat stilla sedan 2009.

Sammantaget har riket en svag ökning i andelen elever med fullständiga betyg. Men Borås ökar hela 3,3 procentenheter, och kör även här rejält förbi rikssnittet. För gymnasiebehörighet minskar riket med en dryg procentenhet, medan Borås ökar 2,6 procentenheter och nu ligger marginellt högre än riket.

I elevernas totala meritvärde har riket höjt sig från 209 till 211. Men förbättringen i Borås visar en mycket brantare kurva, från 203 till närmare 211.

Och denna acceleration är bara början på Borås resa. Stadsdelschefen Bo Drysén har frikopplats från andra arbetsuppgifter för att under detta läsår helt ägna sig åt skol­utveckling i projektet ”Lust att lära – möjlighet att lyckas”, som bland annat syftar till att minska lärarnas administrativa arbete och ge mer tid med eleverna i klassrummet.

Ewa Luvö, kvalitetsstrateg, Stadskansliet

Livskvalitet för 127 arrangörsteam

Ett för oss kvantitativt mål för 2013, var att utveckla Brygghuset till en arena för arrangemang. Därmed valde vi att utmana oss själva och satte ribban högt. Vi siktade på att genomföra 75 st arrangemang, men när vi härom veckan började räkna efter, hamnade vi på 127 st. I praktiken innebär detta att Brygghuset tillsammans med våra medarrangörer har berikat boråsarna med massor av spännande upplevelser.

Att skapa arrangemang är att lära för livet
Att se arrangemangen som enbart nöje är inget för oss. Alla som någon gång har varit med och tagit ansvar för ett arrangemang, vet hur mycket arbete som ligger bakom. Först och främst handlar det om att bestämma sig, att våga genomföra det man ”fått för sig”. Därefter är det dags att kavla upp ärmarna, att ro i land ett arrangemang kräver ofta ett hårt arbete! Planering, organisering, marknadsföring, sköta driften av genomförandet under finaldagen, till efterbearbetningen. Den sammantagna insatsen brukar innebära stora uppoffringar. Det är i detta arbete som våra arrangörer växer. De får träna sina förmågor såsom ansvarstagande, idéutveckling, service och bemötande. Den stolthet och belöning som arrangörerna får uppleva när de hälsar sina första besökare "välkomna", är i många fall en oslagbar upplevelse - en skön magkänsla som vi på Brygghuset valt att kalla livskvalitet.

Brygghusets framgångsrecept
Två av våra kanske viktigaste framgångsfaktorer har inneburit att alltid vara välkomnande och enkla att jobba med. Genom att ständigt vara objektiva och möta folk där de befinner sig, har banat väg för en kre-aktiv miljö där människor vågar sätta sina idéer i rörelse. Därmed har allt fler insett fördelarna i att helt kostnadsfritt, kunna få ta del av Brygghusets smarta arrangemangslokaler. Det som gör Brygghuset speciellt, är att vi erbjuder alla som vill, både unga och vuxna (man är mogen för Brygghuset samma år som man börjar på gymnasiet), möjligheten att presentera egna idéer om arrangemang och andra spännande projekt i huset. Om vi är överens, ställer vi upp med lokal och husets befintliga teknik, under förutsättning att arrangemanget drivs helt av arrangören, är genomtänkt och 100% drogfritt. Därmed har en bred mix av olika arrangemang såsom; modevisningar, föreläsningar, teater, utbildningar, möten, konferenser, konserter, utställningar, pop-up stores etc, kunnat äga rum på Brygghuset.

/Klas Bolin, Brygghuset, Fritids- och folkhälsoförvaltningen

Inspiration och initiativkraft i Gingri

Omröstning mellan förslagen under bymötet. Foto: Lisa Arnesén

I adventsmörkret samlades ett trettiotal av de boende i Gingri för en workshop om naturvård, som en del av Leader Sjuhärads-projektet ”Slåttergubbens marker” och Borås vision 2025-mål om en levande landsbygd genom medborgarnas initiativkraft.

Gingri med omgivningar har klassats som högsta naturvärde, och det finns flera naturreservat och fornlämningar i byn. Kvällens tema var hur byborna själva kan förbättra och förvalta sin hemort ur naturvårdsperspektiv och inleddes med en presentation av Emma Nevander som ansvarar för projektet. Med historiska kartor från 1650-talet och framåt kunde man följa utvecklingen i bygden, som länge haft ett vackert och öppet landskap. Sedan 1960-talet har dock antalet lantbruk stadigt sjunkit och med dem har de bästa landskapsvårdarna, nöt- och mjölkkreatur blivit färre och färre. Detta var något som återkom i diskussionerna under kvällen, liksom kravet på lokalproducerad mat som skulle kunna ge fler arbetstillfällen på landsbygden och ett öppet landskap samtidigt.

Efter att ha spånat idéer i mindre grupper lades alla förslag fram för omröstning, och idéerna varierade mellan allt från att städa diken till att bygga fågeltorn, eller att ge bättre möjligheter för att ha fler betesdjur i bygden. Ett framgångsrikt förslag var från den bybo som äger mark vid en gammal kvarnruin, och föreslog att denna skulle kunna rustas upp och ställas i ordning för att erbjuda en vacker rast- och fikaplats. Gemensamt kom man fram till att ansöka om medel för upprustningen i Naturvårdsfonden via Gingri hembygdsförening. Att hjälpas åt att röja i diken var ett annat förbättringsförslag från en bybo som frivilligt brukar rensa efter att ha upptäckt att folk var mer benägna att fortsätta slänga saker i vägkanten om det redan var skräpigt där. Och som hon träffsäkert motiverade det: ”Vi kan inte hålla rent på hela jorden, men vi kan åtminstone hålla rent i vår egen bygd!”

Lisa Arnesén, praktikant på Miljöförvaltningen

Snart slipper vi slänga kläder i brännbart

Något av det som känns mest konstigt i vardagen är att slänga gamla kläder i hushållssoporna. Håller ni med mig? Mycket går att skänka till loppis, men inte allt. Därfrån får vi instruktioner om att kläderna ska vara hela och rena och med barn i familjen som ägnar sig åt vilda utomhuslekar växer högarna snabbt av sådant som inte kvalar in. 

Äntligen, äntligen har återvinningen av textilier börjat komma igång, och en av vardagskonstigheterna kan snart att läggas in i minnesbanken. Om några år kan vi berätta för barnen: "Tänk, när ni var små slängde vi fortfarande era trasiga jeans i soporna." Och då säger barnen: "Va? Var det på den svartvita tiden?" Varpå vi skäms lite. Nej. Det var långt efter den svartvita tiden. 

Högskolan i Borås har redan börjat samla in även trasiga kläder i anslutning till Gekås i Ullared. Det är dock inte helt lätt att få folk att lämna in sina kläder, shopparna vet ju inte att de har möjlighet att göra det ännu. Här kan ni läsa mer om Högskolan i Borås experiment.

Annika Klemming, kommunikatör, Stadskansliet