Inte bara honung

Åssandsbi

De flesta känner säkert till det tama honungsbiet som producerar honungen vi kan köpa i affären. Honungsbiet har varit i människans tjänst i ungefär 6000 år och är en art från sydligare breddgrader som har tagits till Sverige för honungens skull. Men det finns även vilda bin i Sverige, nästan 300 arter (även inräknat humlor). Pollinerande insekter (däribland bin) är väldigt viktiga eftersom de bland annat pollinerar odlade grödor och är ett viktigt inslag till att du och jag får mat på bordet.

Tyvärr är det inte så lätt att vara vildbi i Sverige idag. De torra, fattiga markerna, gärna med sand, som vildbin behöver för att kunna gräva bohålor har blivit ovanligare. Detsamma gäller de områden där det tidigare växte en mängd olika sorters blommor, vilket har resulterat i att många arter av bin har blivit ovanliga och ett flertal har till och med försvunnit från Sverige.

Det går som tur är att hjälpa vildbina. Att plantera olika typer av blommande växter i sin trädgård är ett sätt. Det är också bra att spara träd och buskar som till exempel vide, sälg, rönn, hallon och björnbär eftersom dessa arter producerar rikligt med pollen och nektar. Klöver som växer i gräsmattan är också en uppskattad födokälla. Förutom att det känns bra i hjärtat att hjälpa vildbina, resulterar det i förlängningen till att fler växter pollineras och att mångfalden av arter i naturen ökar.

I vision Borås 2025 finns det en uttalad strategi att arbeta för öppna landskap och lokal ekologisk matproduktion som främjar biologisk mångfald. Ett steg på vägen är att därför att lära sig mer. Därför kommer det bland annat att utföras vildbiinventeringar runt om i Borås under juni och juli med mål att ta reda på vilka arter som finns här. Kommunen har en stor yta vilket gör det omöjligt för oss att leta överallt, därför vore det roligt om ni kunde skicka in bilder på vildbin till oss. Ta gärna fotografier på vildbin när ni rastar hunden eller arbetar i trädgården och skicka bilderna tillsammans med fyndplats till ekologen Emma Nevander. Denna hjälp kan ge oss ovärderlig information som vi kan komplettera till våra egna undersökningar.

Vildbiinventeringen i Borås är för övrigt finansierat av LONA, Lokala naturvårdssatsningen.

Mikael Nilsson, projektanställd biolog inom vildbiinventeringen

Lust att läsa

Sedan 2006 har Trandared- och Ekarängskolans elever haft möjlighet att delta i en sommarbokklubb. Nu sprids konceptet i stadsdel Öster, skolbiblioteket i samverkan med eleven, lärare och föräldrar.

Kristina Löcsey enhetschef på Dalsjöfors- och Trandaredsbiblioteket, medverkade i Radio Sjuhärad 130605och berättade om bokklubben.

Eleverna läser åtta böcker under sommarlovet. Dessutom blir det aktiviteter på biblioteket med boktips, pyssel och fika. När höstterminen börjar får alla som läst åtta böcker inbjudan till bokklubbsavslutning. Fest med underhållning, fika och prisutdelning. Alla elever får en bok som belöning och kan vinna något. 

Bibliotekarien har en viktig uppgift att stimulera till “läslust”. För att bli en god läsare måste läsandet upplevs som roligt eller spännande inte tråkigt och tungt. Att få sjunka in i boken, bli en del av något, se och uppleva, fantasi, känna med och dras med in i litteraturens värld. Där är bibliotekarien en inspiratör som genom sin bokkännedom och kompetens i läsfrämjande arbete har kunskap som är avgörande. Lärarna har en viktig uppgift i att lära eleverna läsa. I samverkan med skolbibliotekarierna kan de öppna elevernas väg till att bli en god läsare med läsförståelse och lust till läsning. Det ger eleven större möjlighet att nå målen i skolan.

Vi vill i Borås ha en skola i världsklass, då är det en förutsättning att eleverna kan läsa, skriva och kommunicera. Därför är det viktigt att lärare och skolbibliotekarier arbetar tillsammans med läsning, både skön- och facklitteraturen i skolarbetet.

Att höra Kristina berätta om sommarbokklubben och att så många elever vill vara med är fantastiskt. Det tar några år att nå en optimal verksamhet. Men i år har 190 elever anmält sig på Trandared- och 77 på Ekarängskolan. Även övriga skolor i stadsdelen är på gång. Tänk att till nästa sommar ha 500 elever med och en stor gemensam fest - vilken fest. Så många böcker det blir lästa 500 x 8 = 4000, och vilken glädje de ger.

Eva Aspman

Områdeschef Kultur och lokalt inflytande

Borås Stad är en Säker och trygg kommun

Några av skälen till att Borås Stad i förra veckan fick utmärkelsen en Säker och Trygg kommun är: Certifierade förskolor, trygghetsvandringar i grundskolorna och att föreningar som ansöker om lokalbidrag måste certifiera sig som Säker och Trygg förening.

För att bli certifierad som Säker och Trygg kommun måste säkerhets- och trygghetsarbete ligga på en hög nivå. Det kanske mest framträdande arbetet görs i våra förskolor. Vi är den enda kommunen i landet där alla förskolor är certifierade, till exempel delas reflexvästar ut till barn och personal.

Borås Stads grundskolor arbetar med trygghetsvandringar. Alla elever i årskurs 5 erbjuds utbildning i hjärt- och lungräddning, första hjälpen och i säker cykling.

De anställda på stadens mobila infocenter arbetar med brand och hemsäkerhet. De anställda i infocentrets har en gedigen bakgrund vilket bland annat innebär att vi kan erbjuda bra information på flera språk såsom till exempel persiska och arabiska. Genom Fixartjänst ges service åt äldre för att förebygga fallolyckor, och en kommunal tjänsteman jobbar heltid med tillgänglighet.

År 1998 blev Borås för första gången, av WHO (Världshälsoorganisationen), utnämnd till en Säker och Trygg kommun. För att behålla utmärkelsen krävs numera en ny ansökan med efterföljande granskning vart femte år. Borås har blivit återcertifierad 2008 och nu på nytt 2013.

Utmärkelsen överräcktes av professor Borge Ytterstad från universitetet i Tromsö som representant för European Safe Community Certifying Centre, och togs emot av Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson.

// Helena Ahlstedt, utvecklingsledare folkhälsa, Fritids- och folkhälsoförvaltningen.

Elbilar, en möjlig framtid i Borås?

Gröna bilister besöker städer över hela Sverige med sin elbil, även Borås. Följ dom på elbilsrekordet.se

I början av juni fick Borås besök av Gröna bilister, en intresseorganisation som arbetar för hållbar bilism. Vid besöket uppmärksammade Gröna bilister speciellt en typ av fordon – elbilen. Gröna bilister fick träffa några av Borås Stads politiker och tjänstemän, för att lyssna av hur Borås Stad arbetar kring transporter, men framförallt vad vi gör med användningen av elbilar och hur vi avser att utveckla infrastrukturen av laddstolpar. 

I många avseenden har andra städer runt om i Sverige kommit längre än Borås i utvecklingen av elbilsanvändandet och infrastrukturen av laddstolpar. Å andra sidan har Borås sedan länge haft en tydlig strategi i att producera biogas av matavfall, biogas som i sin tur används som fordonsbränsle. Så. Biogasfordon är bra alternativ. Elbilar är bra alternativ. Det finns sällan ett alternativ som är svaret på allt, och det gäller definitivt inom persontransporter. Det viktiga är att det blir en dialog, att det hela tiden finns en vilja att bli bättre och att det blir verkstad av de goda intentionerna, på så vis kommer vi närmare visionen om Borås 2025.

Johan Linderstad, miljökommunikatör, Miljöförvaltningen

Var finns de äldre i visionen?

Så här ett drygt halvår efter att visionen antog vågar vi säga att den har fått ett positivt mottagande. Över förväntan positivt faktiskt. De flesta gillar helt enkelt vår vision jättemycket.

Men det är en fråga som vi har fått många gånger: Var finns de äldre i visionen? De äldre har inget eget målområde, och många som arbetar inom äldreomsorgen känner att deras område är försummat.

Det är inte så konstigt egentligen, för vi är så vana vid att alltid tänka verksamhetsanknutet. ”Jag jobbar med barn, jag jobbar med gatsten, jag jobbar med pengar, jag jobbar med äldre”. Så kommer det alltid att vara och så måste det också få vara i viss utsträckning för att allt ska fungera i vardagen.

Men vänd på det lite. Vill vi verkligen se äldre som en egen grupp? Är inte målet att alla människor ska ha det så bra som möjligt utifrån sina egna förutsättningar? Inte för att de tillhör en viss ålder. Jo, det är vad vi vill.

Vi pekar inte ut äldre och vi pekar inte heller ut rullstolsburna, elitlöpare, 44-åriga tvåbarnsmödrar, eller utomlandsfödda.

De äldre saknar inte ett eget målområde för att de är exkluderade. De saknar ett eget målområde för att de är inkluderade.

Annika Klemming, kommunikatör, Stadskansliet

PS. Nu tänker vissa av er säkert att barn och unga har ett eget målområde. På ett sätt ja. Men fokus ligger inte på barn och unga i allmänhet utan på det gemensamma ansvaret för barn och unga.