Hållbara beslut

På bloggen i går stod det att visionen bygger på hållbarhet i tre olika perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Från och med nämndmötet igår analyseras beslut i Stadsdelsnämnden Norr utifrån dessa tre perspektiv.

I alla ärenden har handläggaren funderat på hur beslutet påverkar de tre perspektiven i hållbar utveckling. Förutom de tre hållbara perspektiven finns också alltid rubrikerna Omvärldsperspektiv, Facklig samverkan och Remissinstans med i beslutsunderlaget.

Ambitionen med dessa rubriker är att nämndens beslutsunderlag ska få högre kvalitet och att handläggare och nämnd ska veta om beslutet är enligt intentionerna i visionen så att vi tar steg mot Borås 2025.

Marita Haglund - Administrativ chef, Stadsdelsförvaltningen Norr

Bor ni inte i Borås?

Det ska så klart inte hindra er från att läsa om vad som händer i stan. Klicka här och häng med!

Visionen bygger på hållbarhet

Visionen var från början ett blankt papper, men ramen fanns med från start och den är "hållbarhet". Alla var överens om att Borås vision skulle bygga på hållbarhet utifrån ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I alla beslut, oavsett vad det gäller, ska såväl pengarna som människorna och miljön tänkas in. Den idén betydde mycket i arbetet med att skapa visionen, men kommer att betyda ännu mer i strävan mot att nå den.

Att visionen bygger på hållbarhet betyder att den inte handlar om att lösa de problem vi har i Borås här och nu, utan om att kunna se flera steg längre. Det handlar om kommande generationer och om ett globalt perspektiv. Borås är inte en isolerad ö, utan en stad som påverkas av — och påverkar — andra delar av världen.

Vad är hållbar utveckling?

"Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. "

Hållbarhet ska finnas med utifrån tre olika perspektiv: det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Visionen ska med andra ord ta in miljöfrågor, sådant som handlar om pengar, och mänskliga sociala frågor.

Ekologisk hållbarhet: Att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till en acceptabel nivå.

Ekonomisk hållbarhet: Att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Social hållbarhet: Att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillfredsställs.

Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Ännu ett hederspris till Borås...

... får priset för föreningslivet

Borås uppmärksammas alltmer och ofta för positiva och bra initiativ inom föreningslivet. I dagarna har organisationen ”Sveriges föreningar” utsett Borås till den mest föreningsvänligaste kommunen i Sverige 2012. 53 tävlande kommuner konkurrerade om utnämningen.

Det är, enligt min mening, ingen tillfällighet att Borås får positiva omdömen kring föreningsverksamhet. Nyligen arrangerade ett antal innebandyföreningar, med Sandareds IBF i spetsen, Finnkampen i Boråshallen. Ett mycket lyckat arrangemang som lockade många tusen besökare och stort beröm från Svenska innebandyförbundet. I helgen som gick arrangerades Gina Tricot Grand Prix i Ridhuset – ett succéartat arrangemang med lovord från hela hästeuropa. Senare i år kommer IK Ymer friidrott att arrangera Friidrotts SM på den nyrenoverade Ryavallen. Arbetet med SM-veckan 2014 har startat upp och ett 25-tal föreningar är engagerade i planeringsarbetet för att göra SM-veckan till den bästa hittills i Sverige. Ett annat gigantiskt planeringsarbete som pågår är O-ringen 2015 i Borås med O-ringen organisationen som styrman.

Allt arbete underlättas väldigt mycket av den politiska enighet som råder kring stödet till föreningarna i Borås. Dels på det ekonomiska planet genom ett omfattande föreningsbidrag och dels för att det finns en positiv attityd och inställning till föreningarnas arbete och till de evenemang och arrangemang som föreningar oftast tar initiativ till.   

Så skänk en tanke till vårt fantastiska föreningsliv i Borås.

// Tommy Jingfors, förvaltningschef Fritids- och folkhälsoförvaltningen

Byträff i kommunens vackraste odlingslandskap

Ja, så står det om byarna Upptröst, Östra och Västra Hunghult. Utdraget kommer från Borås Stads naturdatabas som är en förteckning över värdefulla naturområden i kommunen. Byträffen i Seglora bygdegård i februari hade samlat 15 engagerade invånare. Många kreativa idéer diskuterades under kvällen. Bland annat ville de skapa en badplats i sjön Hungern. Markägarna för den föreslagna badplatsen deltog själva och påpekade att det numera fanns många barnfamiljer i området som skulle ha nytta av badplatsen. Diskussioner fördes även om att odla mer ettåriga växter (som ärtor, korn och havre) för att på så sätt få mer variation i landskapet och därmed förbättra för fåglar, insekter och andra djur. Det som odlades skulle kunna bli djurfoder i byn.

Förslag fanns även om att tillsammans skapa en vandringsled, kanske längs den gamla och delvis igenväxta ”Kyrkevägen” runt sjön Hungern. Gamla såg- och kvarnplatser i området skulle kunna restaureras och visas upp tillsammans med information om platserna. Emma Nevander och Jenny Pleym från Borås Stad tipsade om möjliga projektfinansieringar från lokal utveckling i Borås Stad och Leader Sjuhärad. Kan badplatsen bli invånarnas favoritmötesplats?

En invånare uttryckte att det var tur att de kom till byträffen. ”Vad roligt det var att träffa alla i byn och vilka bra diskussioner det blev”. De var även tacksamma för informationen om bidrag som fanns att söka från Länsstyrelsen på 14.300 kr för restaurering av ex. jordkällare och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader på landsbygden. Kanske fick de även någon idé till att söka pengar från BoråsStads naturvårdsfond för att bevara odlings- och kulturlandskap samt biologisk mångfald i Borås. Exempelvis genom att stängsla för betesdjur, hamla träd eller införskaffa bikupor.

Kulturhistoriskt värdefull byggnad. Restaureringsstöd kan sökas hos Länsstyrelsen. 

 Byträffarna är en del av Leaderprojektet ”Slåttergubbens marker” 

Emma Nevander projektledare Kulturlandskap Borås och Jenny Pleym, kommunbiolog

”Vi ska våga vara först”

Jag har varit med ett par gånger på olika presentationer om visionen. Jag har lyssnat på diskussioner mellan cheferna och studerat stämningen. Utifrån det här har jag bildat min egen uppfattning om vad visionen handlar om men även hur den uppfattas av de olika förvaltningarna.

Marie Persson och Annika Klemming brukar börja med en bakgrund till visionen, de förklarade det som ett träd: Det behövs en stark stam men även ett grönskande bladverk. En oerhört målande förklarning som sätter tankarna på sprätt. De berättar om att den förra visionen hade en stark stam, men aldrig lyckades med de grönskande bladverken. Det blev helt enkelt för svårt att uppnå de mål som angavs. Den blev istället bortglömd och ställd på hyllan.

Det centrala i visionen är möten med andra människor och jag tror att det är många som kanske inte riktigt förstår hur de här mötena ska gå till, och hur mycket dem kommer att kosta. Det var i alla fall min första tanke. Marie och Annika förklarar att ett möte kan som exempel vara att lämna sitt barn på dagis, personal möter förälder. 

Det går att skapa möten, utan en massa pengar i budgeten, det gäller bara att alla samarbetar och kommer med förslag. Jag tror nämligen att ju fler som intresserar sig för frågorna kring visionen desto lättare kommer det bli att hitta lösningar. Det avser att medarbetare har en dialog med varandra.

Politikerna lyfter ofta fram stora aktiviteter som Götalandsbanan och Kongresshuset, men det är även centralt att få fram små aktiviteter, som lekplatser, parker med mera. ”Vi ska våga vara först.”

Det viktigaste är att alla vill vara delaktiga i visionen och att varje förvaltning sätter sig ner och diskuterar kring förslag som kan göra den bättre. Det är också centralt att förvaltningarna känner att de har stöd och får hjälp med att sätta igång arbetet med visionen. Det krävs en bra dialog mellan medarbetarna och möten som är positiva med enklare medel.

Visionen berör ett stort område, oavsett vad det handlar om ska pengar, människor och miljön reflekteras kring. Det är viktigt att ha delmål, att inte koncentrera sig på allt med en och samma gång, utan att bearbeta ett mål i taget. Vilket de flesta förvaltningar verkar hålla med om.

De vanligaste kommentarerna som Marie och Annika brukar få från förvaltningarna är: För mycket text, för brett. Varför inte bara en slogan? Vart är de svaga och äldre? Hur ska vår förvaltning gå tillväga för att nå målen? Hur ska vi förhindra att den inte bara blir en hyllvärmare?

Känslan är att många tycker att visionen är välgenomarbetad och bra men att det kan bli för svårt att uppnå alla målen. Vi ska komma ihåg att detta är en vision på hur vi vill att Borås ska se ut år 2025. Vissa av målen kommer att bli lättare att uppnå medan andra möjligtvis kommer att ta längre tid att genomföra. Hursomhelst så strävar vi för att åtminstone försöka uppnå det som står i visionen. En bra start kan vara att göra mötena positiva med just enklare medel.  

Madelene Fensby, praktikant som kommunikatör på Stadskansliet

Borås Stad - bäst i landet!

Ur pressmeddelandet från Borås Stad:

Borås Stad utsågs idag till årets sverigefinska kommun. Utmärkelsen delades ut vid det nationella firandet av sverigefinnarnas dag på Aros Center i Västerås.

Utdelare var Sverigefinländarnas delegation, en paraplyorganisation som företräder sverigefinnarna. Delegationen framhåller i sin motivering att Borås 2010 frivilligt anslöt sig till det finska förvaltningsområdet.

- Och för Borås Stad är det viktigt att ha lyckats åstadkomma så mycket under den korta tiden, gläder sig Paula Wendell, samordnare på Borås Stad.

Borås Stad har under 2012 arbetat systematiskt för att stärka det finska språket, beskriver delegationen i sin motivering för utmärkelsen. Borås har kartlagt de anställdas kompetens i finska och erbjuder olika kurser i finska språket.

Barnomsorgen öppnade hösten 2012 en finskspråkig avdelning och planerar på grund av efterfrågan ytterligare platser. Alla barn som vill ha undervisning i finska får det, beskriver man vidare.

Delegationen tycker att Borås har en väl fungerande äldreomsorg med tre helt finska avdelningar, en finskspråkig biståndshandläggare och aktivitetssamordnare för äldre. Man är också nöjd med hur kommunen har använt statsbidraget i samråd med sverigefinska representanter. Även kulturen nämns i motiveringen med finsk barnteater och två finska gästspel för vuxna på Stadsteatern.  

Utmärkelsen togs emot av Kommunfullmäktiges ordförande Per-Olof Höög och Arbetslivsnämndens ordförande Lars-Åke Johansson, tillsammans med tjänstemännen Hans Johansson och Paula Wendell.

Mer information genom Paula Wendell, verksamhetssamordnare på Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad, tfn 0768-88 77 91.