Nya Mötesplatser

I visionen finns det många skrivningar om möten och mötesplatser. Det handlar om möten mellan människor, över generationer, fysiska mötesplatser men sociala medier är också mötesplatser. Denna bloggen är ju ett exempel på detta :-) 

Mötesplats Sociala Medier 2013

Tema: framtiden

Välkomna till den fjärde upplagan av MSM Borås.

Politiker, forskare och aktörer i sociala medier möts och resonerar kring vad betydelsen av den alltmer ökade kommunikationen via nätet betyder för politiken, offentlig sektor, företag och individen. Mötesplats Sociala Medier 2013 fokuserar på framtidsfrågorna.

Konferensen, som arrangeras av Högskolan i Borås och Borås Stad, hålls på Borås Stadsteaters stora scen.

Konferensprogram
Anmälan

I samband med konferensen delas det nyinstiftade Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris ut. Priset som är ett stipendium uppmärksammar en person som gjort viktiga insatser ur ett samhällsutvecklingsperspektiv inom sociala medier och uppgår till 100 000 kr. Pristagaren är en av konferensens huvudtalare.

Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Visionsmöte på Väster ur praktikants perspektiv

Häromdagen samlades 58 chefer från Stadsdelsförvaltningen Väster på Pulsen för att lyssna på Marie Persson och Annika Klemming som berättade om Borås 2025. 

Det var högljutt i salen, nästan lite förväntansfullt innan presentationen satte igång. Många satt med kaffe och jag fick känslan av att de var glada över att få sitta och lyssna en stund, få ett avbrott från alla måsten. 

Stadsdelschefen Malin Aronsson berättade om en enkätundersökning om chefsmötena. Anledningen till chefsmötena är att cheferna ska lära känna och integrera med varandra. Hon frågade om alla hade satt sig bredvid någon de inte kände. Givetvis svarade alla ja på den frågan. Känslan var nästan som att sitta vid skolbänken igen.

Marie och Annika fick ta plats på scenen och började med att presentera sig själva och visionen. Uppdraget är att hjälpa alla i Borås att göra visionen verklighet till 2025. Det visades en film där personer i olika åldrar fick frågan ”Hur ser Borås ut 2025 om du får bestämma?” Svaren på frågan var rätt självklara, satsa på barnen, skolan, äldreomsorgen, ta hand om landsorterna, bli en grönare stad, kunna vara trygg på gatorna med mera. Filmen gav en VI-känsla, det var stolta boråsare som pratade i filmen.

De visade upp häftet Borås 2025 vision och strategi och frågade hur det kändes att läsa den.

Det var en som tyckte att det kändes för mycket, att vision kan förkortas med en mening. En annan vid samma bord ansåg att det var för mycket koncentration på barn och unga, och frågade var är de gamla och sjuka?

Marie och Annika pratar om möten mellan människor på olika villkor och att det är alla förvaltningarnas uppgift att göra mötena möjliga. Det är detta som är det centrala målområdet. De pratade även om något jag fastnade för: Vad är det viktiga i livet? Det är integrationen mellan människor, med familj, vänner osv. Hur mycket pengar vi har på bankkontot när vi dör är helt irrelevant. Vi mår bra av att ha sociala kontakter och att integrera med andra människor. Pengar är något vi människor ofta känner oss illa till mods av och är inte sällan ett stressmoment. 

De pratar om budgeten och att det är visionen som ska styra budgeten redan år 2014. Det märktes tydligt att de var många i rummet som reagerade på detta. Vilket också tyder på hur hårt ansatta de olika förvaltningarna är när det gäller ekonomin.

Efter pausen fick cheferna i uppgift att prata om svårigheter och hinder angående visionen med sina bordskamrater. 

En svårighet är språket, på grund av att inte alla kan svenska så bra och att det på så sätt inte är så lätt att kommunicera med varandra. Många tyckte att det var viktigt att orden skulle förtydligas och vara lättare att förstå. Det var en som föreslog en synonymbok för Borås Stad. 

En chef för en förskola sa att det kan vara svårt att väva in visionen i läroplanen. Malin Aronsson som gärna pratade vid tillfällen som gavs sa att det är viktigt att samarbeta med olika organisationer för att hjälpa andra mot visionen. Vilket jag tycker är helt rätt inställning och ett bra förslag. Det kändes som det fanns ett visst motstånd och att det kunde bli för jobbigt att genomföra. Att de helt enkelt var för ensamma. Jag kunde inte låta bli att tänka på miljöproblemen i världen, att många tänker: Jag som ensam individ kan inte bidra till en förbättrad miljö. Om vi människor är mer samarbetsvilliga kanske vi både kan klara miljön och Borås vision 2025.

Hursomhelst så avslutades presentationen Borås 2025 vision och strategier med en workshop, där de återigen fick sitta och diskutera med sina bordskamrater. En samarbetsövning i mina ögon. När de senare fick berätta vad de pratat om var det många som skämtade och det skrattades högt i salen. Övningen lättade helt klart upp stämningen i den stora konferenssalen och på något sätt fick jag känslan av att de flesta blev övertygade, för efter det nästan tre timmar långa mötet så var det jag som var först ut ur salen.

Madelene Fensby, praktikant som kommunikatör på Stadskansliet

Idrottsskolan − en bra start på livet!

Idrottsskolan är för alla barn som går i årskurs 1-3. För att barnen ska känna sig trygga är de tillsammans med sina ledare, tillika föräldrar, i sin vanliga skolas gymnastiksal och har roligt med bland annat lekar och hinderbanor. Genom leken tränar barnen upp sin rörlighet och motorik.

I år 2 och 3 tar idrottsföreningarna emot barnen och visar upp sina respektive idrotter/aktiviteter under 4 veckor. Barnen provar på sju olika idrotter/aktiviteter per läsår, totalt blir det 14 stycken när de går ut år 3. Vår förhoppning är att barnet då hittat en idrott eller aktivitet som hon/han tycker om och får ett långt intresse för. Några exempel på idrotter och aktiviteter som barnen erbjuds är: Simning, scouting, judo, dans, ishockey, gång, tennis, friidrott, djurskola på Odenslunds 4H med mera.

Idrottsskolan är mer än att prova på olika idrotter. Idrottsskolan är också en bra social verksamhet som höjer kamratskapet på skolgården, dessutom lär alla de underbara föräldrarna, som ställer upp som ideella ledare, känna sitt barns kompisar och deras föräldrar.

Till idrottsskolan är alla barn välkomna oavsett förutsättningar, alla får vara med!

Nu jobbar vi hårt med att få igång idrottsskolan på områdena Hässleholmen, Sjöbo och Norrby. Vi söker samarbete med rektorerna för att få komma till föräldramötena och informera om vad idrottsskolan handlar om och vilken positiv upplevelse det är för barnen.

Vi jobbar även med att få idrottsskolan ut till områden utanför centrum. Sparsör och Fristad är redan

väletablerade idag. Gånghester och Dalsjöfors kom igång i år med ett högt antal deltagare. Sjömarken och Sandared står på tur att få in i vår "idrottsskolefamilj" och det ska vi lyckas med!

Som avslutning skulle jag vilja skicka ett stort tack till alla föräldrar och ledare som har ställt upp genom åren, men också till er som är aktiva nu, ni är ovärderliga.

Vill du läsa mer om idrottskolan besöker du vår hemsida www.boras.se/idrottsskolan.

//Mattias Göransson, Projektledare idrottsskolan

Nu ska vi rädda Viskan!

Äntligen! Efter tolv år av utredningar och 12 miljoner kronor i utredningskostnader (som staten betalat det mesta av) fick vi till slut se två mycket glädjande beslut i Kommunfullmäktige den 16 augusti 2012:

• Borås Stad vill vara huvudman för insatser kring att sanera förorenade sediment i Viskan.
• Borås Stad önskar en så långtgående sanering av Viskan som möjligt som även är långsiktigt hållbar och sker med en teknik som inte medför framtida risker.

Viskan nedströms Borås har fått ta emot föroreningar från staden och från industrin under hela 1900-talet. Garverier, textilfabriker och verkstadsindustrier släppte under decennier ut mer eller mindre orenat avloppsvatten till Viskan. En hel del föroreningar har färdats ända ut till Kattegatt, men en betydande del har stannat på botten av Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. De undersökningar som har utförts visar att det finns stora mängder olja, tungmetaller, bekämpningsmedel, dioxiner och andra miljögifter i bottensedimenten.

Nu ska skiten bort! Det återstår förstås mycket arbetet innan det är uppstädat och klart. Det finns färdiga förslag på hur det ska gå till och vad det kan komma att kosta, men det är dessvärre inte bara att köra igång. Borås Stad måste söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen och förhoppningsvis ska det gå vägen. Dessutom kostar det mellan 200 och 400 miljoner kronor. Borås Stad kan söka bidrag från Naturvårdsverket och vi hoppas naturligtvis på ett generöst bidrag från staten!

När är det då klart? Kanske kan vi starta en sanering år 2015 och vara klara 3-4 år senare. Då har vi ju ändå en rätt hyfsad marginal för att leva upp till och bidra till visionen!

På väg mot Djupasjön

Jonas Edin, avdelningschef för miljötillsynsavdelningen, Miljöförvaltningen

Turnérapport: Stadsdelsförvaltningen Norr

Kreativ verkstad i en förstärkt ledningsgrupp på Stadsdelsförvaltningen Norr.

Här kommer en liten rapport från vårt besök på Stadsdelsförvaltningen Norr för ett tag sedan.

Norr satte tänderna i Borås 2025 direkt efter att den antagits, och då framförallt i målområdet Människor möts i Borås. 

En del kritik framfördes under mötet om att äldreomsorgen inte syns i visionen och inte heller de människor i samhället som är beroende av extra stöd. "Det här är en vision för eliten", sa någon. 

Vi har hört den kritiken förut, och det är förstås synd att visionen kan uppfattas så eftersom vi är rätt säkra på att det inte alls var politikernas avsikt att ta fram en vision endast för de starka – tvärtom. 

Det vi måste komma ihåg är att den sociala hållbarheten är den del av ramverket för visionen, vilket verkligen betyder att den mänskliga aspekten måste vägas in i alla sammanhang. 

Efter en stund diskussioner förstod vi alla att det är de strategier som finns listade under varje målområde som ställde till det lite för Norr. Vi redde ut det till slut och kommer att skriva mer om just den saken i ett senare blogginlägg. 

En del av tiden på Norr ägnade vi åt en övning för att släppa fram kreativiteten. Övningen går ut på att para ihop yrken med målområden och hitta konkreta aktiviteter i visionens anda. Den fungerade bra och massor av idéer kom fram. Troligen kommer vi snart att ta fram en kortlek som kan användas som hjälpmedel för att göra den här övningen ute på arbetsplatserna. 

Annika Klemming, kommunikatör

Marie Persson, hållbarhetsstrateg