Borås Stad ett föredöme!

Efter veckans samtal med Jan Wijkmark. White arkitekter ser jag synnerligen fram mot den 17 dec då Jan kommer till Borås för att genom föreläsning för Stadskansliet och strateggruppen på fm och därefter workshop med strateggruppen på em hjälpa oss vidare i vårt hållbarhetsarbete i Borås. Jan kommer särskilt prata om vikten att försöka finna synnergieffekterna mellan hållbarhetsdimensionerna, något ni hört mig prata om ett bra tag nu. Han kommer även att prata en hel del om ekonomisk hållbarhet, vilket oftast är det svåra att ringa in.

Jan är särskilt imponerad av Borås då vi faktiskt valt att utmana oss i detta, det är det inte många kommuner som gjort, men som Jan säger: Det är så vi måste arbeta för en verklig hållbar utveckling!! Känns så bra att höra detta!!! Visst kan jag tvivla ibland och undra om vi inte bara skall göra som vanligt, det är ju så mycket enklare..... Nej, mina vänner, det skall vi inte!!! Nu skall vi fortsätta finna vägarna för Borås 2025 och en hållbar utveckling genom att finna metoder för att finna synnergieffekterna mellan hållbarhetsdimensionerna!! Vi kan därefter bli den kommun som andra vänder sig till för kunskap och beprövad erfarenhet!!

Marie Persson - Hållbarhetsstrateg

Vad gör oss lyckliga?

Arbetet med att ta fram visionen Borås 2025 startade med ett antal intressanta föreläsningar och en av de som  jag kommer ihåg med glädje var den som John Holmberg, professor i fysisk resursteori på Chalmers, höll.

Hur får vi tio miljarder lyckliga människor på den här planeten? Så inledde han sin föreläsning som handlade om hur vi framställer och gör av med energi och vilka förändringar som måste till för att klara av att uppfylla de behov som framtidens människor kommer att ha. Eftersom energiförbrukningen ökar mer eller mindre linjärt i takt med att våra inkomster ökar, är det nödvändigt att utveckla de förnybara energikällorna samt att öka energieffektiviteten. Det finns väldigt mycket som går att göra för att lösa de energiproblem som ligger framför oss, men då krävs stora satsningar på rätt områden.
Holmberg kopplar forskningen om energiförbrukning och energikällor till forskning om vad som gör människan lycklig, och konstaterar att sådant som gör oss allra mest lyckliga är sådant som inte kräver någon energi.

För att kunna skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att någon vågar satsa och vara först med att testa nya lösningar. För det krävs tillit och stort mod.



Ewa Luvö - Kvalitetsstrateg

Vinnaren av tillgänglighet- och bemötandepriset 2012 utsedd!

Borås Stad har varit starkt på frammarsch inte bara i Götalandsregion utan även på riksplanet med våra arbetsmetoder i tillgänglighetsarbetet. Då är det inte mer än rätt att vi har ett pris som vänder sig till de privata företagarna i Borås, jag tror nämligen att de flesta vill göra rätt, för alla vill antagligen tjäna pengar och varför stänga ute en köpstark grupp på grund av otillgänglighet. Tillgänglighets- och bemötandepriset har jag sett som ett bra sätt för att få komma ut till företag och prata om tillgänglighet och bemötande. Det är ju extra roligt att de som har nominerats har nominerats av medborgarna i staden.

Vinnaren Restaurang Thai Silk är premiärvinnare av Borås Stads nyinstiftade tillgänglighet- och bemötandepris. Prisceremonin hade vi på Kulturhuset den 3 december i samband med HSO firandet av den Internationella funktionshindersdagen.

Kanske är det lite överraskande för en del att det blev Thai Silk som var vinnare och just för en allergiguide. Överlag tänker man på fysisk tillgänglighet när vi pratar om tillgänglighet men det är ju så mycket mer i ordet tillgänglighet. Vilken härlig känsla att som allergiker kunna gå på restaurang och veta att det du beställer är helt ok att äta. Det är ju tyvärr så att just den målgruppen ofta får höra saker som, jag ska höra med kocken, jag tror det går bra, det är nog inga nötter i osv.

En vinnande ingrediens för Thai Silk är att restaurangen under många år har skapat en meny för allergiker. Thai Silks medvetenhet om matallergier har bland annat lett till en allergiguide som även finns på restaurangens webbplats, och där ser man vilka rätter på matsedeln som innehåller till exempel gluten, laktos eller nötter. Man kan där också se exakt vilka ingredienser som ingår i varje maträtt.

Måste även delge er vad vinnaren sa när jag för några veckor sedan meddelade honom att det var dom som har vunnit.

”Det är ju bättre än att vinna pengar, det var det bästa priset vi kunde vinna, härligt också att många års arbete har gett resultat”

Petri Pitkänen - Handikappkonsulent

Grattis Finland!

Finlands självständighetsdag 6 december.
Vi hade arbetsplatsträff och just denna dag hade vi besök av en kollega som händelsevis hade finsk bakgrund från en annan förvaltning. Man märker knappt att hon bryter på finska. Men dagen till ära passade jag på att uppmärksamma mina kollegor om det särskilda uppdrag Borås tjänstemän har att ge den finskspråkiga minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dom. Jag frågade henne om hon skulle fira idag. På skoj så svarade hon en massa på finska. Vi förstod inte ett smack! Okej, det kunde ju varit en besökare. Vart skulle vi vänt oss för att förstå då? Ingen runt bordet visste. Växeln kanske? Då kollade jag med växeln - nja jag har aldrig fått frågan svarade växeltelefonisten, men det finns en avdelning på Arbetslivsförvaltningen som heter Finskt förvaltningsområde och där jobbar Paula Wendell och Marjo Haataja som vi vet pratar finska, så vi hade i så fall skickat er dit.

Bra att veta, för en vacker dag står en av de i Finland födda 2 321 kvinnorna och 1 369 männen vid vår dörr och vi förstår ingenting.  Drygt 1 800 är i åldersgruppen 40-64 år och 1 700 är över 65 år. Kanske blir dom dementa också en dag och har glömt den svenska de lärt sig? Var och när du kommer att få behov av att bemöta en medborgare på finska vet du inte, men nu vet du i alla fall hur du kan får hjälp. Grattis alla finsktalande!

Monica Lindqvist - Planeringssekreterare

Småskalig avfallshantering i Indonesien



Under v 47 besökte representanter från Borås Stad och Borås Energi och Miljö vår partnerkommun Sleman i Indonesien. Sleman är en egen kommun, men en del av den större staden Yogyakarta och ligger på Java. Syftet med resan var att följa upp ett projekt som vi arbetar med i Sleman; City Clusters in Sleman. I Indonesien finns inte den struktur för insamling av avfall som vi har i Sverige och det vi jobbar med är hur de ska kunna samla in och sortera sitt avfall för att kunna använda dem till energi.
 

Här lastas avfallet från fruktmarknaden
ner i en kross och vidare in i biogasanläggningen



Eftersom insamlingsstrukturen inte finns och de inte heller har tillräckligt många bilar som kan hämta avfallet jobbar vi med att hitta småskaliga lösningar för avfallshanteringen. För snart två år sedan invigdes en biogasanläggning på en fruktmarknad i Sleman. Anläggningen ger elektricitet till de familjer som bor och arbetar på fruktmarknaden.  Anläggningen är resultatet av ett tidigare projekt mellan Borås och Sleman och har gett både Borås och Sleman mycket uppmärksamhet.

 I Borås har vi kommit väldigt långt i att återföra soporna till kretsloppet, men också vi har nytta av att byta perspektiv och vi tror att även vi har lärdomar att hämta när det gäller att tänka mer småskaligt.

Universitetet i Sleman, Gadja Madah University, har under detta året gjort en studie i området kring fruktmarknaden för att se om vi det är en bra idé att samla in det organiska avfallet från hushållen runt omkring och tillföra det till biogasanläggingen. Tillsammans med kommunen i Sleman ska vi nu jobba vidare med detta som ett pilotområde.

Kerjasama betyder Samarbete och här hänger skyltar från Borås; Borås Stad och Högskolan, tillsammans med Slemans kommun och universiet och förstås NUTEK och SIDA som finansierade våra insatser och en del i själva investeringen. Sleman, Universitetet och Fruktmarknadskollektivet har betalat stor del av investeringen själva.

Här går våra samarbetspartners. Kvinnorna på bilden är chefen för Slemans avdelning för Regional utveckling och chefen för Universitetets avdelning för avfallsforskning och utbildning.

 Nanna Siewertz Tulinius - Internationell näringslivssamordnare

Minikonferens säker och trygg förening – möte med föreningslivet

För två veckor sedan, onsdagen den 21 november, bjöd Fritids- och folkhälsoförvaltningen in våra föreningar till en minikonferens på Pulsen.

Eftermiddagen bjöd på inspirationsföreläsningar med ”Rallybrudarna” Miriam Walfridsson och Ramona Karlsson, som berättade om sin väg till framgång i en mansdominerad sport.

Följt av Jonas Söderberg från SK Elfsborg som informerade om deras arbete och resa till att bli en certifierad Säker och Trygg förening.

Som avslutande föreläsare var Johan Plate inbjuden. Johan är lärare i beteendevetenskap, föreläsare i prestationspsykologi, idrottspsykologisk rådgivare och författare. Hans föreläsning betonar hur viktigt det är med en inspirerande ledarrollen.

Detta var femte gången vi genomförde minikonferensen, som denna gång besöktes av drygt 80 personer, ett mycket uppskattat mötesforum.

Fakta:

Säker & Trygg förening är en kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och trygghet i föreningslivet. I Borås startade arbetet 2007 och till och med 2012 har 32 föreningar blivit certifierade. Borås Stad är en av få kommuner i Sverige som genomför denna certifiering.

Syftet är att lindra och förhindra skador på människor och egendom, med målet att föreningsledare, deltagare, anhöriga och publik skall känna trygghet i sitt föreningsengagemang. Visionen är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns.

Vill du veta mer om proceduren för föreningar att bli certifierade? Besök hemsidan: boras.se/idrottssakerhet

// Annika Baagöe-Larsen - Informatör

Turnépremiär Borås 2025

Idag var det premiär för turnén till alla ledningsgrupper i  bolagen och förvaltningarna. Först ut var Parkeringsbolaget. Vilket parkeringsbolag vi har  :)!!  Helt med på banan och ser sin roll mycket tydligt i visionen och i  flera av dess målområden. Jag har en helt annan uppfattning av parkering nu än innan mötet i förmiddags. Som VD:n  Lennart Johansson uttryckte: Parkering är en biprocess till att  alla ska kunna ha möjlighet att mötas på lika villkor.  Parkering ska alltså ses ur ett samhällsperspektiv!!

Viktigt för bland annat ett bilfritt centrum är att det finns parkeringsmöjligheter runt cityringen och att de som verkligen behöver skall kunna parkera nära såklart!

Parkeringsbolagets ledningsgrupp hade många bra tankar kring hållbar utveckling och deras roll för att nå Borås 2025. De eftersökte dock ett arbete för att stärka koncerntänket ännu mer. Där är givetvis vår vision Borås 2025 ett fantastiskt redskap!!

Marie Persson - Hållbarhetsstrateg

Borås - en uthållig kommun

Förra veckan var jag tillsammans med fem kollegor och två politiker på Uthållig kommuns årskonferens i Västerås. Borås Stad är en av två kommuner i hela landet som deltagit i programmet sedan starten 2003 och vi fick skäl att känna oss stolta under de två dagar konferensen pågick. Vi har blivit väl kända hos Energimyndigheten som driver programmet och de har ett gott öga för Borås arbete för att bli just en uthållig kommun. Vi har vid ett flertal tillfällen fått vara goda exempel på hur en kommun arbetar för en hållbar utveckling. I somras representerade vi en Uthållig kommuns arbete på FN-konferensen Rio+20. Tidigare har vi blivit uppmärksammade för processen vi genomdrev för att ta fram gällande översiktsplan, ÖP06, som nu är på väg att revideras.

I den tredje etappen av programmet är det bara spjutspetskommuner som får vara med. Sammanlagt är vi 38 kommuner i landet som arbetar med projekt som ska spridas både nationellt och internationellt. De projekt vi arbetar med i Borås är Mobility management i fysisk planering, Nytänkande belysningslösningar samt Hållbarhetsindikatorer för fysisk planering. Mobility management-åtgärder ska genomföras i den nya stadsdelen Regementsstaden och ambitionen är att snarare planera för hållbara transporter samt placera bilen längre ner i näringskedjan för möjliga färdsätt. Konkreta exempel kan vara att placera busshållsplatsen närmare hemmet än parkeringsplatsen, inrätta bilpooler och informera de boende innan de flyttar in.

Under inledningen till konferensen fick vi lyssna till Energimyndighetens generaldirektör som uppmuntrade oss alla att känna oss som spjutspetskommuner, eftersom det verkliga hållbarhetsarbetet faktiskt sker på lokal nivå. Något som jag tyckte kändes extra tydligt när jag imorse lyssnade på nyheterna om hur diskussionerna nu går varma på klimattoppmötet i Doha. Där politiker från många länder tyvärr jobbar hårt för att inte vara modiga…

Så – för om vi ska klara av att möta framtiden måste vi alltså vara spjutspets på hemmaplan. Redan idag.

Johanna Thorén - Miljöutredare

Starka kopplingar till visionen

Idag träffade näringslivsenheten kommunalråden och några högre chefer för ett näringslivssamråd. Där presenterades de aktiviteter vi ser framför oss under 2013 och kopplingen till visionen var tydlig. Mötet avslutades med en rundvandring i Textile Fashion Center och snacka om att vi kommer att skapa en otrolig mötesplats, där vi öppnar upp för samverkan. Jag citerar Hanna Lassing (Kanico), "Jag ser inga hinder, bara möjligheter"

Mia Claesson - Näringlivsenheten

Ett grönskande bladverk

Titta på det här trädet. Visst är det vackert? Jag vill visa er den här bilden eftersom vi brukar använda den som symbol för hur vi ska närma oss visionen.

Trädet har en stark stam och ett grönskande bladverk. Stammen symboliserar de tydliga, traditionellt sett mest konkreta delarna av en organisations styrsystem. Den består av alla de dokument som styr verksamheten. I Borås Stad är budgeten det främsta styrdokumentet, och den stöttas av många program, strategier och planer. 

De här bitarna är vi jätteduktiga på för vi har massor av styrdokument. De flesta följs förstås till punkt och pricka, men det har också tagits fram en hel del som rätt snart efter det politiska beslutet har fallit i glömska.

Det ska inte hända med visionen, och det är där de gröna bladen kommer in. De gröna bladen symboliserar alla de människor som behövs för att göra visionen levande. Utan engagemang bland dem som bor och verkar i Borås kommer vi aldrig att nå så långt som vi önskar.

Stammen behöver näring i form av politiska beslut för att kunna växa. Och bladen behöver näring i form av kunskap och inspiration för att kunna grönska.

Vem vill ha ett ständigt vinterkalt träd? Oavsett hur stark stammen är blir det tråkigt i längden. Vi vill ha ett grönskande träd!

Så det vi måste göra nu är att låta stammen och bladen samverka, för de olika delarna är helt beroende av varandra för att trädet ska kunna växa sig stort och frodigt.

Annika Klemming – kommunikatör