Turnérapport: AB Bostäder

 "Visionen är ett bra redskap för att skapa stolthet hos boråsarna" Det uttryckte ledningsgruppen på AB Bostäder med VD:n Sven Liljengren i spetsen. 

Bolaget är kommunens största bostadsbolag. AB Bostäder bedriver ett gediget arbete redan idag i visionens riktning och har länge haft möten mellan människor i fokus. AB Bostäder har ett stort engagemang i de olika bostadsområdena: Stadsdelstorgen: "Det måste finnas såväl en anledning att gå dit och en anledning att stanna kvar", diaolog med föreningar i bostadsområdena, sponsring mm. 

De funderar även i banor om hur de kan stötta för att få igång ett affärsliv på Norrby och hur de kan medverka till att övriga boråsare besöker Hässleholmen. 

De vill gärna bli ännu bättre med att rekrytera feriearbetare från sina stora bostadsområden. AB Bostäder är framåt vad gäller hållbar utveckling ur alla hållbarhetsdimensionerna. 

När det gäller energieffektivisering håller deras renovering ofta passivhusnivå och de är med i "Skåneinitiativet" där de vill klara de nationella målen kring energieffektivisering fyra år tidigare än nationens uppsatta mål. 

"Det är viktigt att kommunens alla verksamheter hänger ihop – alla är vi beroende av ett gott resultat" var den avslutande uppmaningen vi fick med oss från ett mycket spännande möte med AB Bostäders ledningsgrupp. 

Marie Persson, hållbarhetsstrateg

Hässleholmen – ett av AB Bostäders stora områden. 

Utbildningsförvaltningen utgår från egen vision

Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har precis som så många andra förvaltningar och bolag redan haft visionen som tema på sina utvecklingsdagar. 

Förvaltningen har en stor påverkan på visionen då de träffar väldigt många elever inom sina olika verksamheter. Ledningsgruppen har stor förväntan på visionen – "Den måste tas på allvar!" 

Förvaltningen har sedan tidigare en egen vision som man aktivt arbetar med i verksamheterna. Om den formas om så att den utgår från Borås 2025 kan det vara det mest effektiva sättet att förankra Borås 2025 bland medarbetarna. 

Marie Persson, hållbarhetsstrateg

Designkvällarna på Brygghuset

Inför designkvällarna den 7 – 8 februari på Brygghuset har de två arrangörerna, Madeleine Mülla och Madelén Andersson, intervjuats om projektet, men också om deras känslor för Borås. En härlig läsning om framtidstro och stolthet.

Vilka är ni och varför tror ni vi intervjuar er?

Vi är två tjejer på 21 år som pluggar till konfektionstekniker på Borås YH. Vi tycker om när det händer saker hela tiden så det är därför vi började planera för Designkvällen och vi gissar att det är därför ni intervjuar oss!

Beskriv Borås Stad med tre ord.

Mysig, moderiktig, fint i regnet.

Är ni goda ambassadör för staden, och i så fall på vilket sätt? Madeleine M: Ja, det hoppas jag, jag hoppas på att kunna utveckla detta sidoprojekt ännu mer efter att jag slutat skolan och på så vis bli en ännu bättre ambassadör för Borås. Jag älskar Borås och även om jag skulle flytta någon gång så är jag säker på att jag flyttar tillbaka i framtiden. Madelén A: Jag instämmer!

Ni arrangerar designkväll på Brygghuset, berätta.

Ja, det var en spontangrej som vi kom på när vi satt och fikade i höstas. Vi var sugna på att dra ihop en slags mingelkväll där vi kunde visa upp våra saker. Det har blivit större än vad vi kunnat tro, vilket förstås är roligt. Under kvällen kommer besökarna att kunna tävla, mingla, köpa konst, hörlurar, smycken och lite kläder. Vi har öppet hus torsdagen den 7/2 och fredagen den 8/2 kl 18-21.

Vilka är ni bakom projektet?

Det är vi, Madeleine Mülla (mode) och Madelén Andersson (konst), som startade det hela. Sen frågade vi Anastasia Deykka som gör unika hörlurar om hon ville vara med. Vi frågade också Sofia Thelin, smyckesdesigner, en av våra klasskompisar Olof Lindberg och en kompis till mig, Stephanie Molebo som är en duktig konstnär.

Vad har ni sysslat med tidigare?

Madeleine M: Tre av oss läser till konfektionstekniker, innan vi började plugga gjorde vi lite olika saker. Madeleine M: Jag har jobbat ett år på H&Ms lager, sedan Quality outlet på Åhaga och en del inom barnomsorgen. Jag har läst på Entreprenörsprogrammet, Sven Eriksonsgymnasiet. Madelén A: Och jag pluggade på Estetprogrammet, Färg & Formgivning, har alltid haft intresse för färg, form och textil.

Det kommer vara en modevisning har vi hört rykten om.

Ja, kl 20.00 både på torsdagen och på fredagen är det tänkt att vi har en mindre visning.

Vad tycker ni om Kulturlivet i Borås?

Det finns alltid något att göra om man vill. Utbudet är stort.

Till sist, vad önskar ni er mest just nu?

Madelén A: Att det blir vår och kommer lite värme snart! Madeleine M: Ja, att det blir vår snart hade inte vart fel! Och såklart önskar jag att Designkväll blir ett lyckat event!

//Klas Bolin, Brygghuset

Hur ska vi bli bättre på att använda Återbruk?

Foto: Emil Dalkvist

Idag var jag på en väldigt intressant förmiddag med tema avfallsplanen. ”Låter inte så sexigt”, sa en kollega till mig innan jag gick. Sexigt är det kanske inte, men det är i alla fall väldigt mycket mer spännande än vad vissa säkert tror.

Jag ska inte gå in på avfallsplanen här, men en sak vill jag förmedla och det är att om vi inte lyckas med det arbete som avfallsplanen sätter målen för så kommer Borås inte att vara någon trevlig stad att bo i 2025. Vi måste kunna ta hand om vårt avfall på ett effektivt sätt även när befolkningen växer, så är det bara.

Det första vi självklart måste jobba med är att se till att det blir mindre avfall att ta hand om. Att shoppa mindre och smartare är ett sätt, och att lämna gamla funktionsdugliga saker vidare är ett annat. Borås Stad jobbar med återvinning via Återbruk som hör till Arbetslivsförvaltningen. Återbruk har bland annat en stor butik som säljer möbler och andra prylar.

Tydligen blir kommunens förvaltningar bättre och bättre på att lämna in möbler till Återbruk, men hur är det egentligen när vi köper nytt? Här finns det nog mycket att jobba med, även om jag vet att förskolor och säkert en del andra verksamheter är duktiga på att använda second hand. För säkert är det så att många som köper möbler till kontoren aldrig tänker i andra banor än splitternytt? Borde inte vi på Borås Stad föregå med gott exempel och alltid ta reda på om det vi behöver finns någonstans i gott begagnat skick?

Ofta har det nog med vår bekvämlighet att göra när vi köper nytt. Själv har jag ingen aning om hur jag skulle bete mig för att få ett par nya, snygga, begagnade besöksstolar men jag skulle inte ha det minsta emot det. Tänk om det kunde sitta i ryggraden på alla att alltid vända sig till Återbruk först av allt. Det skulle vara ekologisk hållbarhet så att det bara sjunger om det. Och ekonomisk!

Det skulle vara så bra om någon kunde ta tag i att ta fram en arbetsgång som fungerar enkelt och smidigt. Ett sådant projekt i visionens anda tror jag skulle glädja fler än mig.

 Annika Klemming, kommunikatör

Hållbar stadsutveckling

Borås deltar i arbetet med att ta fram en nationellt anpassad modell för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS, leds av Sweden Green Building Council och är ett samverkansprojekt mellan statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, forskare och organisationer. Häromveckan gästade projektledningen Borås.

Grunden i Borås Stads vision Borås 2025 är hållbar utveckling. Men vad innebär det konkret, och hur garanterar vi att vi bygger det hållbara samhället?

Ett sätt att få ett kvitto på hållbarheten är att använda sig av en certifiering. Det innebär att man använder sig av en fastställd modell eller standard, och låter en utomstående part granska att man uppfyller modellens krav.

Fördelarna med detta är många. Det innebär en hjälp att nå konsensus kring vad vi menar med hållbarhet. Det är också en hjälp att kommunicera hållbarheten gentemot byggherrar, boende, näringsidkare och andra aktörer.

Men innebär en certifiering per automatik att vi når det hållbara samhället? Och innebär en certifiering av en stadsdel även att de boende lever det hållbara livet? När projektledningen för HCS gästade Borås häromveckan var det tydligt att Borås vill fortsätta att vara en aktiv part i projektet. Kommande aktiviteter är utbildningar inom att bygga hållbart, större workshops för många olika aktörer och även tillämpning av certifieringsmodellen för ett specifikt område.

I Sverige pågår tre projekt med hållbarhetscertifiering av stadsdelar – Masthusen samt Varvstaden i Västra hamnen i Malmö som certifieras med en platsspecifik modell enligt BREEAM, samt Kvarteret Kabeln i Sundbyberg. Gemensamt för dessa är att det är nyplanering av områden. En utmaning vore att i en hållbarhetscertifiering i Borås knyta samman planer för nybyggnation på Nedre Norrby, med befintliga stadsdelen Norrby, och skapa en verkligt hållbar stadsdel - en stadsdel för alla, där ekonomisk, social, ekologisk och kulturell hållbarhet harmonierar. Det kommer inte bli lätt, men en hållbarhetscertifiering kan vara verktyget som hjälper oss dit.

Läs mer om projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar på www.hallplatsen.nu.  

Carina Loh Lindholm - Miljöstrateg

Turnérapport: Fritids- och folkhälsoförvaltningen

För ett tag sedan besökte vi Fritids- och Folkhälsoförvaltningen, Maries gamla arbetsplats innan hon tillträdde tjänsten som hållbarhetsstrateg på Stadskansliet. Här har det hänt mycket på senare tid, bland annat har Brygghuset tillkommit – en mötesplats för unga där innehållet formas av unga.