Rik- och slåtterkärr i Borås

Inom Borås kommun finns endast åtta rik- och slåtterkärr kvar. Dessa är små och har skötts av markägarna genom slåtter och bete sedan lång tid tillbaka. Borås Stad vill uppmärksamma denna bortglömda biotop. Därför har jag under två månader nu i sommar inventerat alla åtta rikkärren och gjort skötselplaner för dem. Målet för detta projekt är att tillsammans med markägare, närboende och lokala föreningar försöka säkerställa skötseln och bevara naturvärdena i samtliga kärr.

När slåtterblomman blommar är det dags att slå rikkärr

Rikkärr uppkommer i områden med kalkhaltig mark och är rika på mineraler, främst kalcium. Samtidigt är rikkärren generellt ganska näringsfattiga. Rikkärren utmärker sig genom att vara de artrikaste våtmarkerna med många specialiserade arter av kärlväxter, mossor och snäckor. Även många arter av småfjärilar, jordlöpare och kortvingar är knutna till mer eller mindre öppna rikkärr och för flera groddjur utgör de viktiga livsmiljöer. 200 rödlistade arter är knutna till rikkärren, varav 85 är klassade som hotade.

Många rikkärr var viktiga fodermarker förr. Årlig slåtter med lie och påföljande bete skapade en speciell flora som gynnades av hävd. Sådana slåttermarker var utbredda i landet fram till mitten av artonhundratalet. Sedan dess har nästan samtliga dikats ut, odlats upp eller vuxit igen. Dessa naturliga och kulturskapade biotoper är svåra eller omöjliga att återskapa.

Slåtter med lie och eller bete är vad som funkar bäst för att bevara den rika och speciella floran i rikkärren. Om de inte hävdas växer de snart igen.

På bilden demonstrerar folk från Äspereds hembygdsförening hur man bäst tar hand om ett rik- och slåtterkärr. Slåttergillet hålls i juli varje år och är öppet för allmänheten, så kom gärna med och hjälp till att vårda den biologiska mångfalden i Borås!

Anna Kasurinen, biolog, projektanställd på Miljöförvaltningen.

Projektet är finansierat med medel från WWF.