Vad tyckte boråsarna?

Allmänheten har kunnat dela med sig av sin egen vision från att arbetet med visionen startade tidig höst 2011 till i slutet av maj 2012.  De flesta hörde av sig via webben, men många valde att lägga sina idéer i de 30-talet tipslådorna som fanns på bibliotek och andra mötesplatser. Här är ett litet urval av allt som kom in. Materialet är helt osorterat. En del har redigerats språkligt för att det ska bli mer lättläst, men innehållet har inte förändrats. Läs alla inlägg här.

Allt material sparas och finns med i det fortsatta arbetet som inspiration när visionen ska förverkligas.

Vår vision är att alla djur kan prata. Det ska finnas solpaneler på taken och om det regnar finns det energi lagrat i dem. Bilarna flyger och det finns flygande fotbollsarenor, man får köra bil även om man är under 18. På skolgården finns det karuseller och i skolan gör man roliga saker istället för att jobba hela tiden. Alla har varsin robot-betjänt som gör allt åt en, det enda man behöver göra är att ge den olja. Allt kan bli osynligt, men om man vill bli synlig igen är det bara att tänka "bli synlig".
 
Mer sjuksköterskor inom demens och åldringsvården i Borås Stad.
 
Glada människor, friskt leende, fler tandläkare, färre tuggummi, färre fimpar. 
 
En restaurang vid Ramnasjön med brasa och mys vintertid, uteservering sommartid. 
 
En kulturellt levande stad såväl i stort som LITET och en stödjande kulturell miljö. Kultur som roar och oroar.
 
Ett lika fint museum, bibliotek som idag. 
 
Snabbtåg till Göteborg max 30 min. Tåget ska även stanna vid Landvetter. 

Att det ska finnas möjlighet att parkera när man ska göra snabba ärenden, exv. hämta biljetter eller lämna böcker. Dvs. att slippa gå ett kvarter först. Exv. ett par 10 min, plats nära kulturhusets entré. Att biljettkassan har öppettider som även arbetande kan nyttja, en kväll i vecka känns lite för lite. 

Ewa Luvö - kvalitetstrateg, Stadskansliet

Det slitna ordet Implementering…

... kommer naturligtvis väl till pass när vi talar om Vision 2025. Tittar vi i synonymordlistan kan implementera översättas med: genomföra, införa, utföra, tillämpa, uppfylla. Att använda ordet förverkliga känns i detta sammanhang klart mycket bättre än implementera!

Att vara delaktig i att förverkliga en vision för en hel stad tillsammans med privatpersoner, företag, föreningar och organisationer är en fantastisk förmån men också ett stort ansvar.

Förvaltningsledningen i stadsdel Öster har tagit fram en enkel åtgärds- och tidsplan för de närmaste två åren som ska leda till att samtliga 2000 anställda i förvaltningen ska känna sig förtrogna med Visionens målområden och strategier. Genom dialog och diskussion i samband med arbetsplatsträffar formas därefter konkreta aktiviteter och åtgärder som stödjer Visionen!

Att förverkliga en vision låter sig inte göras med mindre än att tydliga mål formuleras. För att nå framgång som ska leda till nytta och värde för dem vi är till för gäller det nu att vässa pennorna och formulera SMARTA mål utifrån Visionens målområden. Med Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta, Aktivitetsskapande mål ökar vi sannolikheten att visionen blir verklighet; vi har förverkligat den!

Ett bra exempel på målarbete är när Stadsdelsnämnden Östers ledamöter under en heldag i april ägnade sig åt att inför Budget 2014 formulera egna, SMARTA, nämndmål med utgångspunkt från Visionens målområden. Eftersom den politiska viljan och ambitionen har stor betydelse för förverkligandet och därmed till nyttan och värdet för alla som bor och verkar i Borås, var detta en värdefull dag!

Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen som är mödan värd!
- Karin Boye 

Göran Carlsson, administrativ chef, Stadsdelsförvaltningen Öster

Hur mår Boråsarna?

Att svara på den frågan är såklart inte helt enkelt och det finns heller inte ett svar utan flera.

I Borås ligger vi i framkant i Sverige när det gäller att följa hälsans utveckling i befolkningen. Sedan 2000 har vi årligen tagit fram ett välfärdsbokslut. Välfärdsbokslutet beskriver hur verksamheterna och levnadsvillkoren i kommunen kan utvecklas ur ett välfärdsperspektiv. En god hälsa är i fokus, och hur hälsan fördelar sig i befolkningen. Välfärdsbokslutet låter oss jämföra geografiskt och socioekonomiskt och ur ett ålders- och genusperspektiv. Det bygger på indikatorer som utgår från folkhälsans 11 målområden. Läs om den nationella folkhälsopolitikens 11 målområden på Folkhälsoinstitutets sida: www.fhi.se.

I Borås har följande målområden prioriterats:

1. Inflytande och delaktighet i samhället

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar

3. Barns och ungas uppväxtvillkor

5. Miljöer och produkter

9. Fysisk aktivitet

10. Matvanor och livsmedel

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

I välfärdsbokslutet ligger fokus på gruppen barn och unga och de flesta av indikatorerna bygger på den skolenkät som eleverna i årskurs 8 och årskurs 1 på gymnasiet svarar på.

Det finns resultat i välfärdsbokslutet som oroar; som att tryggheten i skolan minskar, mobbingen ökar och att de psykiska besvären bland unga inte minskar utan ligger kvar på en allt för hög nivå.

Positivt är att föreningsdeltagandet bland eleverna ökar jämfört med föregående år. Ungdomarna är mer fysiskt aktiva på sin fritid än vad de har varit tidigare och fler upplever att de har en vuxen i sin närhet de kan prata med. Andelen elever som har rökt minskar och minskar gör också andelen elever som druckit alkohol.

Vill du läsa mer om resultaten och också ta del av stadsdelarnas analyser, slutsatser och förbättringsområden? Gå då in på Fritids- och folkhälsoförvaltningens hemsida och ladda ner rapporten eller kontakta mig på: kristina.nyberg.smahel@boras.se.

/Kristina Nyberg Smahel, Utvecklingsledare Folkhälsa

Hjälp oss hitta ormar i Borås

Ormar kanske inte är det första vi vill möta på vårpromenaden. Många får rysningar av de slingrande rörelserna och skyr de benlösa varelserna som pesten. Men detta till trots går det inte att bortse från att ormar utgör en viktig del av näringsväven, en väv som också Borås är del av. Ormarna tas som byten av rovfåglar, ibland igelkottar och andra ormarter. Ormarna i sin tur äter till exempel möss, ödlor, grodor och sorkar. Så den som ondgör sig över sorkhögar i trädgården skulle med fördel kunna gynna tillgången av ormar i trädgården, det skulle snabbt ta väck sorkarna. 

I Sverige finns det tre ormarter; huggorm, snok och hasselsnok. Huggormen är tämligen vanlig och hittas i stora delar av Sverige. Se bild. Hasselsnoken och snoken är däremot ovanliga och klassade som sårbara enligt rödlistan som Artdatabanken ansvarar för. Alla arter av ormar är fridlysta i Sverige. Att snoken finns i färre antal än huggormen beror på att dessa lägger ägg i gödselstackar och komposthögar. Har någon sett en öppen gödselstack eller komposthög på sistone? Inte!? Det är inte så konstigt, nya regler och miljölagar har gjort att dessa högar blivit färre till antalet. Konsekvensen har blivit att snoken har svårt att hitta ställen att lägga sina ägg. 

En huggorm i farten. Bild tagen vid Rya Åsar, 2010.

Det problemet har inte huggormen, som är en vivipar, det vill säga levandefödare. Konstigt ord, levandefödare, men precis som hos däggdjuren föds ungarna färdigskapta, utan att behöva ta omvägen som ägg i en gödselhög. Även hasselsnoken är vivipar, men har höga krav på sin omgivning att det ska varmt, och finns därför företrädesvis längs kuster och i stenig miljö.

Nu vill vi på Miljöförvaltningen få bättre koll på hur det är ställt med ormar i det geografiska Borås. Helt enkelt, vilka arter av orm hittas och var finns de i Borås? Så, har du sett en orm, till och med tagit en bild, så hör gärna av dig till oss. Bilder är någonting som vi gärna vill ha, även om det kan vara svårt att fota ormar då de ofta är både kvicka och skygga. Mer information hittar du på Miljöförvaltningens hemsida. Bilder av orm kan också skickas via Instagram till hashtaggen #ormiborås.

Johan Linderstad, miljökommunikatör

Lokalvårdare, måltidspersonal och kockar

I torsdags hade vi förmånen att träffa Stadsdelsförvaltningen Norrs lokalvårdare, måltidspersonal och kockar för att prata och workshoppa uitifrån Borås 2025. 

Deras chef Marianne Hult gjorde en bra inledning och sedan testade vi en prototyp på en”visionskortlek” som vi har tagit fram. Kortleken består av en hög med målområdena, en hög med yrkesgrupper inom kommunen och en hög med olika perspektiv för en hållbar utveckling. Tanken är att man drar ett yrke och ett målområde och därefter brainstormar kring vad yrket kan göra för förbättringar inom målområdet. 

Det var livliga diskussioner men enklast var det för gruppen att brainstorma kring sina egna yrken.

Många kreativa tankar presenterades. Det roligaste var upptäckten att alla kunde se sin del i att uppfylla Borås 2025 – alla kan känna igen sig. 

Här är ett axplock av deras idéer:

• Utbildning: Varför ska vi laga ekologisk mat? Varför ska vi sortera sopor? Det är inte lätt att göra miljömässigt riktiga val – det är en djungel
• Bjuda in förskoleklass till äldreboendet och låt äldre och barn äta tillsammans.
• Större inflytande vid upphandlingar för att gynna det lokala näringslivet.

 Marie Persson, hållbarhetsstrateg, Stadskansliet