Borås Stad uppmärksammas för sitt förbättringsarbete

Gäst i Fredagssoffan den här veckan är Anneli Neumann, sjuksköterska i Dalsjöfors som arbetat med Borås Stads förbättringsarbete kring läkemedel och äldre. Projektet kallas LÄR UT och har uppmärksammats regionalt och på riksnivå.

Häng med på Framtidsveckan

Framtidsvecka - det är en vecka i april med fokus på en framtid där vi vill vara mer rädda om vår värld.  I år är den vecka 17 i Sjuhärad och många av händelserna som lyfts fram är i Borås. Program finns på internet hos www.studieframjandet.se/framtidsveckan. 

Det händer en massa spännande saker hela veckan. Allt från att byta kläder med varandra, laga mat från grunden som 12-åring och lära om vegetarisk mat, vandra utefter vattendrag, lyssna på de som jobbar med tågtrafik eller solceller, lära sig om bin och andra  insekter, plocka skräp eller bara ta en fika och lära sig skratta! En go vecka helt enkelt. Vardagar som helg, dag som kväll, för gammal och ung, proffs och novis. 

Det är min egen beskrivning av veckan. En officiell text om framtidsveckan är annars följande:

"Framtidsveckan är en respons på alla kriser och hot vi och vår planet står inför - ekologiska, energi- och finansiella kriser och ett skenande klimat." och en bild på en pojke med en T-shirt KEEP MY EARTH CLEAN kompletterar all text.

En bild säger mer än ord. Och handling gör mer än ord. Alla veckor på året kan var och en bidra - inte bara ha fokus just vecka 17. Men det är ju extra kul när många har fokus samtidigt! Hoppas vi ses!

Monica Lindqvist - Planeringssekreterare

Positivt budskap på presskonferensen om skolan!



Borås Stad fortsätter den stadiga klättringen på rankingen över Sveriges bästa grundskolor. Med den senaste mätningen har Borås avancerat 117 platser sedan 2009 och rankas nu på plats 73.

- Det är fantastiskt roligt att se resultat på vårt medvetna arbete. Men vi är ännu mitt i resan — målet är topp tio, säger ansvariga kommunalrådet Lena Palmén (S).

Borås är en av åtta kommuner som Sveriges kommuner och landsting (SKL) valt att hålla fram i årets undersökning. Skälet är att dessa kommuner har en obruten positiv utveckling under de år som undersökningen gjorts.

 

För Borås innebär det kliv på 21, 18, 53 respektive 25 placeringar under de fyra åren upp till dagens 73:e plats — en "imponerande bedrift", skriver SKL.

Placeringen för Borås grundar sig på en jämn och god standard i elevernas resultat och andra mätvärden. Det är inga toppar som sticker ut, men inte heller några områden som visar tydliga brister.

- Det visar att vi är på god väg i ambitionen att alla ska finnas med på resan. Vi driver ett strukturerat och fokuserat arbete med fokus på rätt insatser, säger Lena Palmén. Hon vill framhålla framgångsfaktorer i dels att Borås fördelar resurser till de tre stadsdelarnas skolor med hänsyn till den sociala strukturen, dels arbetet genom kommunens Centrum för flerspråkigt lärande, som har ansvar för att ta hand om nyanlända elever.



Lena Palmen, kommunalråd och Svante Stomberg, kommunchef



Lena Palmén pekar också på ett uthålligt och långsiktigt arbete särskilt med matematik, läsutveckling, kvalitetsarbete, ledning och styrning, barn och elever i behov av särskilt stöd, elever med annat modersmål, informations- och kommunikationsteknik, samt bedömning för lärande.

Flera av satsningarna görs först i förskolan och sedan vidare upp i grundskolan. Andelen elever som bedöms nå målen i matte, svenska och engelska ligger idag 3-5 procent högre än 2009. Detta slår nu igenom i de öppna jämförelserna — Borås ligger högt när det gäller elever som klarat alla ämnesproven i årskurs 6.

- Och vi förväntar oss att resultaten fortsätter utvecklas i positiv riktning, säger Lena Palmén. I den del av de öppna jämförelserna där eleverna själva får lämna synpunkter återspeglas Borås ambition "lust att lära — möjlighet att lyckas". Det är en hög andel av eleverna som tycker att skolan gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer.

Eva Andreasson - Utvecklingsstrateg

Intern kontroll ett moment i arbetet med ständiga förbättringar

Varje nämnd är ytterst ansvarig för att respektive förvaltning upprätthåller en god intern kontroll.

Internkontroll består av olika kontrollmoment i verksamheten och påverkar alla delar av organisationen inte bara ekonomin. De moment som granskas i den interna kontrollen kan variera men just begreppet internkontroll kan delas upp i tre olika kategorier av kontroll.

Administrativa kontroller syftar främst till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i verksamheten. Granskningarna skall säkerställa att lagar, regler och beslut efterlevs. De administrativa kontrollerna säkerställer att det finns regelbunden verksamhets- och måluppföljning det vill säga en tillförlitlig styrning mot verksamhetens fastställda mål.

Förmögenhetsskyddade kontroller avser inventering av tillgångar, kontantkassor, förråd, inventarier m.m. Kontrollerna säkerställer att respektive förvaltning exempelvis har en god kontroll över sin kontanthantering, skyddar stöldbegärliga inventarier, upprättar inventarieförteckningar för att på så sätt få en korrekt ersättning vid exempelvis stöld eller brand.

Redovisningskontroller syftar till en tillförlitlig redovisning. Nyttjas tillgängliga medel på rätt sätt? Kontroll av attestbehörighet och attestflöden säkerställer att ingen ensam handlägger en transaktion från början till slut. Redovisningskontrollerna bidrar också till en god kvalitet i vår leverantörsreskontra.

Intern kontroll ses ofta som ett nödvändigt ont, som stjäl dyrbar tid från verksamheten. I själva verket är den interna kontrollen en viktig del av verksamhetsutvecklingen och en förutsättning för en väl fungerande kommunal verksamhet – en ingress till utbildningen ”Intern kontroll i framkant” med Roland Svensson på Deloittes. En god intern kontroll skapar förutsättningar för ständiga förbättringar i våra verksamheter samtidigt som den bidrar till ett effektivare resursutnyttjande där både verksamhet och ekonomi står i fokus.

// Cecilia Salomonsson, ekonom, Fritids-och folkhälsoförvaltningen

Vargen kommer!

Varför i hela friden rör sig en varg mitt i Borås? Svaret är: Den leds in genom stan!

Ett landskap är ett lapptäcke av olika livsmiljöer, spridningskorridorer och barriärer för alla arter. För att kunna sprida sig till biotoperna som ligger likt öar i landskapet krävs förbindelser, korridorer eller vandringsleder för djur och växter. Ibland finns naturliga barriärer som gör att arterna måste hitta en väg runt. Olika arter har olika sätt att sprida sig i landskapet. För t.ex. öringen är vattendrag nödvändiga för spridning, medan vattendrag oftast utgör svåra barriärer att passera för t.ex. hasselmöss.

I takt med människans utbredning och markanvändning ökar de människoskapade barriärerna i landskapet såsom vägar, järnvägar, hårdgjorda ytor och bebyggelse. Det påverkar den biologiska infrastrukturen och därmed förutsättningarna för olika arters spridningsförmåga, levnadsvillkor och den biologiska mångfalden.

Det finns en rad studier kring hur vägar och järnvägar påverkar rörelser och tätheter hos djur. Svartbjörnar i USA flyttade sina revir bort från vägar med hög trafikintensitet. Liknande resultat finns för puma, varg, grisslybjörnar, vapitihjort och många smådäggdjur. Vidare är det visat att en 6-10 meter bred väg med lätt trafik kan minska förflyttningarna hos smådäggdjur med 90%. I en studie av barriäreffekter på dagfjärilar i Östergötland var E4:an en tydlig barriär och reducerade förflyttningar av fjärilar upp till 75%. Det är anmärkningsvärt eftersom dagfjärilar är fullt kapabla att flyga den relativt korta sträcka som en motorväg utgör!

Stora vilda djur som älgar och vargar kan röra sig över mycket stora områden och vandra långa sträckor. I Borås begränsar viltstängslen kring riksväg 40, riksväg 41 och riksväg 27 djurens rörelser. Ytorna att röra sig på är uppdelad i fyra ”tårtbitar” mellan riksvägarna med Borås tätort i mitten. Stängslen mynnar likt trattar i tätorten Borås. Det innebär att stora djur som är på vandring leds in i staden ifall de inte kan hitta en passage genom viltstängslen.

Det är viktigt att planera för och säkerställa gröna stråk och passager för djur och växter under eller över vägar och järnvägar och genom bebyggelse och hårdgjorda ytor! Det måste finnas fungerande gröna stråk genom Borås tätort! Ännu bättre hade det varit ifall vi kunde anlägga viltpassager över befintliga vägar och järnvägar för att reparera lite av den skada vi orsakar genom att skapa barriärer för människor, djur och växter. Det hade förbättrat tillgängligheten för både människor och djur och färre vilda djur på vandring skulle förirra sig in i staden.

Varg från Borås Djurpark. Fotograf: Johan Linderstad.

Jenny Pleym - Kommunbiolog

Politikernas vilja betyder massor

Seroj Ghazarian öppnade våra ögon för hur vi dömer människor med hjälp av förutfattade meningar. 

Oavsett hur hårt vi tjänstemän jobbar för att visionen ska bli verklighet och Borås ska utvecklas på ett hållbart sätt, så kommer vi aldrig nå fram utan en stark politisk vilja.

Därför kan man inte annat än applådera stadsdelschef Malin Aronssons initiativ att ordna två heldagar i visionens tecken för sin nämnd, Stadsdelsnämnden Väster.

Den första dagen fylldes av föreläsningar som omöjligt kunde lämna någon oberörd. Det var Tomas Ries, Försvarshögskolan som pratade om global säkerhet, Lars Lilled som är chef för den sociala dimensionen av Göteborgs vision och Seroj Ghazarian som jobbar med jämställdhet och jämlikhet på Göteborgs Stad som delade med sig av sina insikter.

Det var en tuff framtidsbild som dessa tre föreläsare målade upp. Många i världen håller på att bli rikare vilket är bra. Men när fler får möjlighet att konsumera ökar trycket på miljön samtidigt som de sociala spänningarna ökar. Och om miljön kollapsar kommer även ekonomin kollapsa. Så ser det ut, och det är upp till oss att förebygga kollaps med riktigt bra lösningar!

Förhoppningsvis fulla av nya insikter ägnade politikerna dag två åt att koppla det de lärt sig till Borås vision. Vad de kom fram till har jag ingen aning om, men jag har en stor förhoppning om att vi snart kommer att få veta det genom att följa de politiska beslut som görs i Stadsdelsnämnden Väster.

Annika Klemming, kommunikatör på Stadskansliet