Borås Stad bäst i landet!

Borås Stad är bäst i landet på att låna ut böcker till barn och unga. Om det och andra spännande nyheter, t.o.m. hyss på Stadsbibliotekets avdelning för barn och unga, berättar enhetschefen Anna-Karin Albertsson.

The power of words

Vision 2025 i sin helhet består av 2 710 ord.

Man skulle kunna tänka att ”en vision är ju bara en massa ord på ett papper”. Att det ska blir en verklighet av dessa ord, hur ska det egentligen gå till?

Men jag har bevis på att allting börjar med orden. Att det handlar om att sätta ord på framtiden. Som ett roder för att sätta kurs. För en tid sedan hade vi i vår arbetsgrupp en utvecklingsdag. Många var nya för varandra och vi inledde med att ha en övning där vi skulle berätta om oss själva. En av punkterna handlade om favoritresmål. Jag sa till min kollega att jag skulle vilja åka till Sydafrika.

Det var två år sedan jag sade dessa ord. Om fem veckor lyfter flyget mot Kapstaden. Då åker jag på semester just dit!  

Att jag sa detta, hade jag helt glömt bort. Tills min kollega en dag påminde mig, hon hade hittat pappret där hon skrivit ned mina ord.

Vision 2025 består av ord som i många månader och i ett stort antal forum och sammanhang har stötts, blötts, analyserats, gått på remiss, refuserats, återupptagits och till slut beslutats av Kommunfullmäktige. Orden finns inte där av en slump. Det är många som har tänkt till.

Det finns en film på Youtube som har över 17 miljoner visningar. Den heter The power of words. Ge dig själv 1 minut och 48 sekunder och se filmen.

Den får mig att tänka på hur ord kan göra stor skillnad. 

/Elisabeth Eliason, informatör Stadsdelsförvaltningen Norr

Fotnot: filmtipstack till Annika Klemming, Stadskansliets Kommunikationsavdelning. 

Simma lugnt, simma säkert!

SIMKUNNIGHET: Under den varma härliga sommaren har vi kunnat läsa om ett antal drunkningsolyckor och drunkningstillbud. En bra simundervisning är den viktigaste investeringen när det gäller att förebygga drunkningsolyckor. I Svenska Dagbladet den 30 juni kunde man läsa läkaren Cecilia Chrapkowskas blogginlägg om barn och drunkningar där hon påvisar att ungefär 10 barn om året omkommer i drunkningsolyckor. Hon menar att det är främst tre saker föräldrar bör tänka på för att skydda barn från drunkningsolyckor.

1. Ha ständig uppsikt över barnet och var gärna med i vattnet. Barn som ramlar i och börjar andas in vatten varken skriker eller fäktar med armarna.
2. Se till att barnet är simkunnigt. Barn bör ha lärt sig att simma vid 4-5 års ålder.
3. Om man är vid djupt vatten är flytväst bra att ha.

Sommar, sol och ett svalkande bad hör på många sätt ihop. Långa vackra sommardagar lockar till båtutflykter och fisketurer, i samtliga fall är vattnet en förutsättning. På samma sätt är simkunnighet en avgörande faktor i vårt umgänge med detta element.

Simkunnigheten är ett av de mål som ska uppnås i skolans idrottsundervisning. I dagsläget ska alla elever kunna simma i årskurs sex. Tyvärr når inte alla elever simkunnighetsmålet, detta visar uppföljningar som Skolverket gjort. Bilden förstärks ytterligare i undersökningar som Svenska Livräddningssällskapet och Svenska Simförbundet genomfört. Det räcker inte med att barnen är simkunniga när de går i sjätte klass, i dag vistas barn i vattenmiljöer i långt lägre åldrar än tolv år. Målet för simkunnighet borde ligga i årskurs tre för att förebygga drunkningsolyckor på ett långt bättre sätt än idag. 

För att närma oss läkaren Cecilia Chrapkowskas rekommendationer om att barn ska kunna vistas säkert i och vid vatten ställs höga krav. Föräldrar måste ta sitt ansvar, men också de personer som sitter som beslutsfattare måste ta sitt ansvar för att hjälpa alla barn att få möjligheten till säkra och härliga badupplevelser. Varje investerad krona på simundervisningen är en krona som räddar liv.

I Borås jobbar våra simlärare hårt med att uppfylla målen om simkunnighet för våra barn och vuxna, men det finns alltid mer att göra.

// Anette Ekberg, badchef, Fritids- och folkhälsoförvaltningen

(Barnen på bilden har ingen koppling till texten).

Fairtrade Challenge 17 oktober – var med du också!

Nu är det åter dags för Fairtrade Challenge, en fika för rättvis värld, som pågår över hela Sverige. Konceptet är lika enkelt som tidigare år: under en och samma dag, 17 oktober, ska så många människor som möjligt fika Fairtrade-märkt. Förra året deltog drygt 500 personer i Borås, det får gärna bli fler deltagare i år!

Uppmana gärna dina arbetskamrater att ta en fika med enbart Fairtrade-märkta produkter. Om det inte finns Fairtrade på arbetsplatsfiket så påminn gärna ansvariga som köper in varor att ni vill ha kaffe, te, choklad, och frukt som odlats och producerats av bönder som fått schysst betalt, schyssta arbetsvillkor, inget barnarbete och rätt att engagera sig fackligt. Gör ni det, så kan ni göra skillnad för en mer rättvis värld.

Anmälan till Fairtrade Challenge den 17 oktober kan göras här.

 

I Vision Borås 2025 finns det ett kapitel avsatt till att ta ansvar för ekologisk hållbarhet lokalt och globalt. Mer specifikt, Borås ska arbeta för hållbar konsumtion och handel, då stödjer vi även hållbar produktion på global nivå. Ett steg på vägen, är att vara en medveten konsument, och till exempel handla Fairtrade-märkt och delta i Fairtrade Challenge.

Bild: På Miljögalan förra veckan visade Mattias Klum sitt bananleende och sa hej till medkänsla. Fairtrade vill säga hej då till fattigdom. Borås är en Fairtrade City och bidrar till denna vision genom att engagera sig för Rättvis handel och etisk konsumtion. 

Johan Linderstad, miljökommunikatör, Miljöförvaltningen

Vågar vi verkligen?

Häromdagen satt jag på ett möte där vår hållbarhetsstrateg Marie Persson citerade någon annan klok person som hade sagt att det där med att jobba för hållbar utveckling handlar om att våga lyfta fram målkonflikter.

Våga lyfta fram målkonflikter.

Kan man annat än älska det? Tänk dig vilket projekt som helst. Sedan tänker du på hur det påverkar människorna – alla sorters människor, inte bara sådana som liknar dig. Människor som bor här och på andra sidan jorden. Sedan tänker du på hur det påverkar ekonomin. Din egen och kommunens och hela världens. Sist tänker på hur det påverkar miljön. 

Och så letar du efter punkterna där det helt enkelt inte går ihop. 

Blev det lite jobbigt nu? Tänkte du kanske "Ja, ja man kan inte ta ansvar för allt hela tiden. Nu gör vi som vi brukar, annars blir det inget av den här grejen överhuvudtaget." 

Och så blundar vi kollektivt. Inte för hållbarhetens skull utan för smidighetens skull.

Jag ska erkänna att jag själv tycker att vissa saker känns otroligt jobbiga att tänka på. Det finns målkonflikter omkring oss här i Borås som det skulle vara så kontroversiellt att lyfta jag inte ens vågar andas om dem här. De befinner sig så nära oss att vi alla kan ta på dem varje dag. 

Lite jobbigt är det, men vi får trösta oss med att varje steg framåt är ett steg framåt även om det finns sådant vi väljer att blunda för ett tag till.

Annika Klemming, kommunikatör, Stadskansliet