tisdag 31 december 2013

Gott Nytt År!

Tack för att ni velat följa oss under 2013, och vad vi försöker göra för att nå visionen Borås 2025. Det vi skriver om är, så klart, bara ett litet urval av allt det som görs i visionens anda och vi tycker att det är roligt att dela med oss. Så från oss alla till er alla - ett riktigt Gott Nytt År 2014



fredag 20 december 2013

Borås sticker ut!

I dag blir blogginlägget i form av ett pressmeddelande:


Borås sticker ut med kurvor som visar uppåt jämfört med Sveriges resultat i den omtalade Pisa-undersökningen. När Sverige som helhet tappar till rekordlåga noteringar i den internationella jämförelsen, är trenden för Borås istället tydligt positiv.

- Det bevisar att vårt strukturerade arbetssätt ger resultat, säger ansvariga kommunal­rådet Lena Palmén (S).
I Pisa-undersökningen visar svenska 15-åringar den sämsta utvecklingen av sina resultat bland alla OECD-länder, och ligger nu under OECD-snittet i alla tre de kunskaps­områden som granskas.
Men en jämförelse med Borås visar en anmärkningsvärd skillnad. När kurvan för riket pekar nedåt eller ligger still, har Borås en kraftig trend uppåt.
Den största försämringen gör Sverige i mattebetygen. Borås däremot ökar andelen elever med godkända betyg ett par procentenheter, och är från ett sämre utgångsläge i den förra granskningen 2009 nu i princip ikapp rikssnittet.
På samma sätt innebär Borås ökning med drygt ett par procentenheter i svenskabetygen att Borås nu är i kapp riket, som visar oförändrade resultat sedan 2009.
- Vi har gjort en särskild satsning på läsning och på matte, påpekar Lena Palmén.
Även för betygen i biologi gör Borås en ökning på flera procentenheter och kör där förbi rikssnittet, som legat stilla sedan 2009.
Sammantaget har riket en svag ökning i andelen elever med fullständiga betyg. Men Borås ökar hela 3,3 procentenheter, och kör även här rejält förbi rikssnittet. För gymnasiebehörighet minskar riket med en dryg procentenhet, medan Borås ökar 2,6 procentenheter och nu ligger marginellt högre än riket.
I elevernas totala meritvärde har riket höjt sig från 209 till 211. Men förbättringen i Borås visar en mycket brantare kurva, från 203 till närmare 211.
Och denna acceleration är bara början på Borås resa. Stadsdelschefen Bo Drysén har frikopplats från andra arbetsuppgifter för att under detta läsår helt ägna sig åt skol­utveckling i projektet ”Lust att lära – möjlighet att lyckas”, som bland annat syftar till att minska lärarnas administrativa arbete och ge mer tid med eleverna i klassrummet.
Ewa Luvö, kvalitetsstrateg, Stadskansliet

onsdag 18 december 2013

Livskvalitet för 127 arrangörsteam

Ett för oss kvantitativt mål för 2013, var att utveckla Brygghuset till en arena för arrangemang. Därmed valde vi att utmana oss själva och satte ribban högt. Vi siktade på att genomföra 75 st arrangemang, men när vi härom veckan började räkna efter, hamnade vi på 127 st. I praktiken innebär detta att Brygghuset tillsammans med våra medarrangörer har berikat boråsarna med massor av spännande upplevelser.

Att skapa arrangemang är att lära för livet
Att se arrangemangen som enbart nöje är inget för oss. Alla som någon gång har varit med och tagit ansvar för ett arrangemang, vet hur mycket arbete som ligger bakom. Först och främst handlar det om att bestämma sig, att våga genomföra det man ”fått för sig”. Därefter är det dags att kavla upp ärmarna, att ro i land ett arrangemang kräver ofta ett hårt arbete! Planering, organisering, marknadsföring, sköta driften av genomförandet under finaldagen, till efterbearbetningen. Den sammantagna insatsen brukar innebära stora uppoffringar. Det är i detta arbete som våra arrangörer växer. De får träna sina förmågor såsom ansvarstagande, idéutveckling, service och bemötande. Den stolthet och belöning som arrangörerna får uppleva när de hälsar sina första besökare "välkomna", är i många fall en oslagbar upplevelse - en skön magkänsla som vi på Brygghuset valt att kalla livskvalitet.

Brygghusets framgångsrecept
Två av våra kanske viktigaste framgångsfaktorer har inneburit att alltid vara välkomnande och enkla att jobba med. Genom att ständigt vara objektiva och möta folk där de befinner sig, har banat väg för en kre-aktiv miljö där människor vågar sätta sina idéer i rörelse. Därmed har allt fler insett fördelarna i att helt kostnadsfritt, kunna få ta del av Brygghusets smarta arrangemangslokaler. Det som gör Brygghuset speciellt, är att vi erbjuder alla som vill, både unga och vuxna (man är mogen för Brygghuset samma år som man börjar på gymnasiet), möjligheten att presentera egna idéer om arrangemang och andra spännande projekt i huset. Om vi är överens, ställer vi upp med lokal och husets befintliga teknik, under förutsättning att arrangemanget drivs helt av arrangören, är genomtänkt och 100% drogfritt. Därmed har en bred mix av olika arrangemang såsom; modevisningar, föreläsningar, teater, utbildningar, möten, konferenser, konserter, utställningar, pop-up stores etc, kunnat äga rum på Brygghuset.

/Klas Bolin, Brygghuset, Fritids- och folkhälsoförvaltningen

tisdag 17 december 2013

Inspiration och initiativkraft i Gingri


Omröstning mellan förslagen under bymötet. Foto: Lisa Arnesén

I adventsmörkret samlades ett trettiotal av de boende i Gingri för en workshop om naturvård, som en del av Leader Sjuhärads-projektet ”Slåttergubbens marker” och Borås vision 2025-mål om en levande landsbygd genom medborgarnas initiativkraft.

Gingri med omgivningar har klassats som högsta naturvärde, och det finns flera naturreservat och fornlämningar i byn. Kvällens tema var hur byborna själva kan förbättra och förvalta sin hemort ur naturvårdsperspektiv och inleddes med en presentation av Emma Nevander som ansvarar för projektet. Med historiska kartor från 1650-talet och framåt kunde man följa utvecklingen i bygden, som länge haft ett vackert och öppet landskap. Sedan 1960-talet har dock antalet lantbruk stadigt sjunkit och med dem har de bästa landskapsvårdarna, nöt- och mjölkkreatur blivit färre och färre. Detta var något som återkom i diskussionerna under kvällen, liksom kravet på lokalproducerad mat som skulle kunna ge fler arbetstillfällen på landsbygden och ett öppet landskap samtidigt.

Efter att ha spånat idéer i mindre grupper lades alla förslag fram för omröstning, och idéerna varierade mellan allt från att städa diken till att bygga fågeltorn, eller att ge bättre möjligheter för att ha fler betesdjur i bygden. Ett framgångsrikt förslag var från den bybo som äger mark vid en gammal kvarnruin, och föreslog att denna skulle kunna rustas upp och ställas i ordning för att erbjuda en vacker rast- och fikaplats. Gemensamt kom man fram till att ansöka om medel för upprustningen i Naturvårdsfonden via Gingri hembygdsförening. Att hjälpas åt att röja i diken var ett annat förbättringsförslag från en bybo som frivilligt brukar rensa efter att ha upptäckt att folk var mer benägna att fortsätta slänga saker i vägkanten om det redan var skräpigt där. Och som hon träffsäkert motiverade det: ”Vi kan inte hålla rent på hela jorden, men vi kan åtminstone hålla rent i vår egen bygd!”

Lisa Arnesén, praktikant på Miljöförvaltningen

måndag 16 december 2013

Snart slipper vi slänga kläder i brännbart


Något av det som känns mest konstigt i vardagen är att slänga gamla kläder i hushållssoporna. Håller ni med mig? Mycket går att skänka till loppis, men inte allt. Därfrån får vi instruktioner om att kläderna ska vara hela och rena och med barn i familjen som ägnar sig åt vilda utomhuslekar växer högarna snabbt av sådant som inte kvalar in. 

Äntligen, äntligen har återvinningen av textilier börjat komma igång, och en av vardagskonstigheterna kan snart att läggas in i minnesbanken. Om några år kan vi berätta för barnen: "Tänk, när ni var små slängde vi fortfarande era trasiga jeans i soporna." Och då säger barnen: "Va? Var det på den svartvita tiden?" Varpå vi skäms lite. Nej. Det var långt efter den svartvita tiden. 

Högskolan i Borås har redan börjat samla in även trasiga kläder i anslutning till Gekås i Ullared. Det är dock inte helt lätt att få folk att lämna in sina kläder, shopparna vet ju inte att de har möjlighet att göra det ännu. Här kan ni läsa mer om Högskolan i Borås experiment.

Annika Klemming, kommunikatör, Stadskansliet

fredag 13 december 2013

Vintriga, varma möten!

I dag gällde det att ha ställt väckarklockan lite tidigare än vanligt, för att vara på plats när det var dags för Stadskansliets lussekaffe. Som vanligt kom Lucia med följe från Kulturskolan och det är nåt speciellt att lyssna på vackra röster och vackra sånger. Nästan lite högtidligt och absolut ett annorlunda möte för oss som arbetar på Stadskansliet. Vid dessa tillfällen bjuds också tidigare medarbetare som gått i pension in, så man får tillfälle att prata lite med dem och inser att jodå, det finns ett liv utanför "huset" också!


Anette Carlsson passade på att folkbilda oss lite och berättade att man redan på medeltiden vakade in den 13 december och syftet var att på årets mörkaste natt vakta djur och egendom från trolltyg. Lite senare kom traditionen att gå runt och sjunga i gårdarna och detta  var ett sätt för pojkar som gick på katedralskolorna att skaffa sig lite studiemedel, som på så sätt blev våra första stjärngossar.  Enligt den katolska kyrkan inleddes också fastan denna dag. Dessa hedniska och katolska seder uppblandat med mer moderna och med tonsättning från Italien gör vår egen Lucia-tradition till det den är idag.




Detta stämmer ju väl överens med Borås 2025 och önskan om social, etnisk och kulturell mångfald och vi är nog många som fick en skön start på dagen. 

Glad Lucia på er!

Ewa Luvö, kvalitetsstrateg, Stadskansliet

torsdag 12 december 2013

Porträttmåleri och goda samtal i ett


Är du elev på Erikslundskolan är du kanske en av alla dem som fått ditt porträtt tecknat av Boråsfödde konstnären Erik Hårdstedt. I nästan två veckor har han suttit vid ett bord i elevkafeterian utrustad med massor av papper och pennor i olika valörer – blyerts, kol, akryl och tusch. Han fick i uppdrag av ungdomssamordnaren Anders Lindstam som jobbar inom Kultur och fritid på Stadsdelsförvaltningen Norr att komma till skolan och måla elever. Syftet är att genom porträttmåleri och samtal inspirera elever och göra dessa synliga på ett positivt sätt. Erik Hårdstedt ser många positiva effekter med sitt uppdrag.

- Det känns som att det är en god stämning bland både elever och personal, säger Erik Hårdstedt. Bordet blir en naturlig mötesplats, eleverna pratar om sina porträtt och alla elever får en omedelbar bekräftelse. Dessutom är det bra för min egen del, fortsätter han. Teckning är grunden till måleriet och det är med konstnärligt skapande som med allt annat – övning ger färdighet.

Alla teckningar hängs upp i elevkafeterian och förhoppningsvis kommer de att ge upphov till goda samtal och roliga möten även i framtiden.

En alldeles lysande idé på hur man kan skapa nya och oväntade mötesplatser i vår stad. 

/Elisabeth Eliason, informatör Stadsdelsförvaltningen Norr

onsdag 11 december 2013

Det är möjligt att utjämna skillnaderna i hälsa inom en generation!

Jag är en person som väljer att se livet från den ljusa sidan och hellre ser glaset som halvfullt, än halvtomt. På senare år har jag förstått att mitt liv präglats av ett hälsofrämjande synsätt.

Inom ramen för Borås Stads vision vill jag vara med och påverka vår stad i positiv riktning. Riksdagen har satt ett mål för folkhälsoarbetet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en jämlik hälsa för hela befolkningen. Utifrån det målet och Borås Stads vision, vill jag medverka till att alla boråsare oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning eller var man bor, får lika möjligheter att leva ett bra liv.

Hur ska då Borås nå dit? Naturligtvis har inte jag ensam svaret på den frågan. En kommission med uppdrag från WHO kom fram till att det är möjligt att utjämna skillnaderna i hälsa inom en generation. Deras tre övergripande rekommendationer var:
-          Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
-          Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt, nationellt och lokalt
-          Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa.

Sir Michael Marmot, som var ordförande i kommissionen, säger att;
”Det är orättfärdigt att inte göra något åt skillnaderna i hälsa. Vi har kunskapen och medlen, frågan är om de som bestämmer har modet?”.

I Birmingham har man genom insatser lyckats utjämna skillnaderna mellan barn i femårsåldern på bara 3 år. Det är möjligt att utjämna skillnaderna i hälsa inom en generation! Kanske ännu snabbare om vi gör rätt insatser.


// Susanne Carlsson, enhetschef Folkhälsoenheten, Fritids- och folkhälsoförvaltningen.

tisdag 10 december 2013

Nyinflyttade till Borås, en målgrupp för hållbart resande

Nyinflyttade till Borås får tips på hållbart resande. Illustration: Ida Brogren
 Enligt Borås 2025 Vision och Strategi så ska vi göra:
  • ...delar av stadskärnan bilfri och låter de kollektiva transportsystemen dominera med nya tekniska lösningar.
  • ... det lätt för människor att förflytta sig inom stadskärnan och till andra delar av staden.
Borås Stads miljömål 2013-2016 har också satt upp som etappmål att ge bättre förutsättningar för resenärer att välja hållbara färdsätt och agera för hållbara transporter och hållbara resvanor. Detta uppdrag har Kommunstyrelsen i samråd med Miljö- och konsumentnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden.

Under det regionala projektet Ny adress Nya vägvanor som pågick september 2012 till januari 2013 fick 697 nyblivna boråsare hem information i brevlådan om hållbara resor. Av dessa kontaktades 144 personer via telefon och en dialog kring resvanor fördes. Initiativet uppskattades av de kontaktade. Nyinflyttade är en målgrupp att arbeta gentemot då man i samband med flytt ofta är benägen att förändra sina resvanor.

Under dialogen framkom följande:
  • Medelåldern bland de som kontaktades var omkring 29 år. 
  • 20 procent hade barn under 18 år.
  • Mellan 15-35 procent av de som erbjudits provåkarkort från Västtrafik hade också använt detta.
  • 75 procent uppgav att de innan flytt kört bil till exempelvis jobb, skola eller liknande. Efter flytt minskade 60 procent sitt bilkörande, 30 procent ökade det. Det innebär att en tredjedel av de nyinflyttade upplever sig minska antalet körda mil med bil.
  • Cyklandet före och efter flytt visade en ökning på ca 15 procent om man såg till det totala cyklandet.
  • Omkring 15 procent av de tillfrågade kan vara intresserade av att gå med i bilpool.
Liknande resultat visade sig i de andra 10 deltagande kommunerna i regionen. Borås hade dock en större andel som minskade bilkörning efter flytt och som var positiva till bilpool. Totalt kontaktades 1300 personer i regionen via telefonsamtal av de 8661 personer som fått utskick. Om dialog kring resvanor leder till hållbara resor följs upp under hösten 2013 och slutredovisas i början på 2014. Preliminärt föreslås enbart nyinflyttade bilister bli framtida målgrupp vid liknande projekt. Läs mer på boras.se/hallbararesor

Dialog med hushåll - en annan undersökning som gjorts under våren 2013 bland 1309 bilister i Borås som fått provåkarkort slutredovisas i december!

Rapporten om Ny adress Nya vägvanor finns att läsa i sin helhet HÄR.

Johanna Johansson, miljöutredare, Miljöförvaltningen

måndag 9 december 2013

Workshop i hållbarhet


Hållbarhetsarbete är komplext och kräver att vi samverkar över alla gränser. En metod för samverkan är arbete i workshopform. Detta genomfördes i onsdags då Ulf Ranhagen, professor på Kungliga Tekniska Högskolan, var här för att inspirera och leda oss vidare i arbetet med översiktsplan och energiplan. Jag blir alltid lika glad när jag ser och upplever detta engagemang hos medarbetare från olika verksamheter. Ett engagemang som lovar gott för fortsättningen och för vår resa mot Borås 2025.

Marie Persson, hållbarhetsstrateg, Stadskansliet 


fredag 6 december 2013

Möt en av Borås Stads hjältar

På Särlaskolan i Borås finns en slöjdlärare som heter Leif Blomqvist. Denna slöjdkalender har han gjort på sin fritid för sitt eget höga nöjes skull. "Jag hoppas att du får glädje av den och att du gärna hör av dig med feedback."

Leif använder  också sociala medier som en del i sitt pedagogiska arbete och spelar t ex in lektionerna innan så att eleverna kan vara mer förberedda när de kommer. På så sätt kan lektionstiden användas mer effektivt. Han driver också bloggen "I huvudet på en slöjdlärare"

I Borås 2025 så handlar det mycket om möten i olika former. Leif  "försöker möta eleven där denne befinner sig i sitt lärande."  Kanske ett utav det viktigaste mötena som finns för att väcka lust att lära. För mig representerar Leif en av alla hjältar vi har i skolan!



Ewa Luvö, kvalitetsstrateg, Stadskansliet

onsdag 4 december 2013

Krisberedskap

Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under hösten haft en genomgång av vår nyligen reviderade krisplan för förvaltningen. Tillsammans med två representanter från SÄRF satt vi en heldag och diskuterade vad som kan hända och var vi hade eventuella fel och brister. En nyttig dag som gav alla en tankeställare om sin egen roll när/om det händer.
Jag är också delaktig i stadens krisberedskap och fick bara en kort tid senare träda in på riktigt när stormen Simone kom in över Sverige. En upplevelserik kväll, där vi fick oss en genomkörare i upplysningscentralen som jag tillhör. Allt fungerade bra, stormen drog som bekant förbi utan större skadegörelse i vårt område. Att tillsammans med kollegor från olika förvaltningar gå igenom denna kväll visade att vi är beredda när det gäller och att vi ställer upp för varandra.
Det känns tryggt att veta att det finns människor som kan svara på frågor och ge klara besked om vad som händer när det händer. Även ute i Borås var flera kollegor igång under kvällen och natten för att se till att säkerheten bibehölls.

Nu hoppas jag att vi kan fortsätta att bara träna i våra roller och slipper träda in i skarpt läge.
Men vi är väl rustade om det händer, när det händer.

//Annika Baagöe-Larsen, kommunikatör, Fritids- och folkhälsoförvaltningen

tisdag 3 december 2013

Bil- och biparadis i Osdal-Bråt?



Så här ser det ut när vildbina grävs ut från slänten.

Det pågår en ”räddningsaktion” för vildbin. Precis där riksväg 27 ska passera Borås hittade man ett bi, fibblesolbiet, som man trott var en utdöd art i Sverige och som inte synts till sedan 1940-talet. Trafikverket har därför i år gjort en inventering kring vägen och ner mot Bråt och det visade sig, med totalt 91 funna vildbiarter, varav 9 är klassade som nationellt hotade arter, att vi i Borås har Västra Götalands artrikaste lokal för vildbin! 

De nya uppgifterna om bin har tillkommit sent i processen när sträckningen för vägen redan var fastlagd. En av de åtgärder trafikverket nu gör för att rädda vad som räddas kan är att försöka flytta boplatserna till en ny plats mellan den kommande vägen och Djupasjön. Här ska man försöka skapa ett småkulligt ”hobbitlandskap” där förhoppningen är att bina ska kunna leva vidare vid sidan av den nya vägen.

Ny placering av bina, där de ska omgärdas av sandhögar.
Räddningsinsatsen av vildbina inleds av flera orsaker. Bin tillhör de viktigaste pollinatörerna, både av vilda och odlade växter. Pollinationen är en livsnödvändig ekosystemtjänst, det sägs att var tredje tugga du äter har pollinerats av bin. Honungsbiet är en enda art, mindre känt är att det i Sverige finns nästan 300 arter vildbin (vara 250 är ensamlevande arter och 39 är humlor). I Osdal-Bråt, i Borås, har det med andra ord hittats nästan 1/3 del av alla Sveriges biarter! 

Mångfalden av bin är dock hotad; 30 procent av vildbina är rödlistade och 13 arter utrotade i Sverige. Den pågående utrotningen av bin är dock inte bara en nationell fråga, utan också en internationell utmaning.

Orsakerna till att bina minskar är flera; blommande miljöer som ängar, betesmarker och fältkanter minskar, effektiviserat jordbruk och ökat användande av ogräsbekämpningsmedel har minskat blomtillgången ytterligare.

En prioritering av våra naturvärden idag, möjliggör en planering för en framtid med god biologisk mångfald och att utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle lättare kan genomföras. Därmed, ett steg närmare vision Borås 2025.

Nu håller vi tummarna för att de flyttade bina överlever vintern och kryper fram till vårsolen!

Anna Ljunggren, vikarierande kommunbiolog

lördag 30 november 2013

Känslan av handling

Igår kväll kom jag hem efter två dagars konferens i Stockholm. Ungdomsstyrelsens rikskonferens,- i år med det mycket angelägna temat få unga i arbete. På dessa konferenser får man förutom bra seminarier även möjlighet att knyta kontakter med likasinnade. Detta kanske är den bästa delen- möten mellan människor… För att det är ju där det gemensamma ansvaret föds.

Förutom tjänstemän från Ungdomsstyrelsen och kollegor från andra delar av landet stöter man alltid på en och annan Boråsare också. Denna gång hade jag förmånen att stöta ihop med väldigt många, ett 30- tal ungefär, fantastiskt! Jag fick möjlighet att träffa fritidsledare, samordnare och chefer, höra hur de såg på ungdomsstaden Borås och våra utmaningar. I staden finns ett starkt engagemang kring ungdomsfrågorna, detta var bara ännu en bekräftelse. Borås menar allvar med sin vision.

Ofta när man har varit på konferens kommer man hem full av idéer som ingen annan förstår varpå känslan av frustration sprider sig i kroppen – den totala avsaknaden av handling är ett faktum. Denna gång tog jag med mig en massa bra idéer, men framförallt en massa handlingskraft också- detta tack vare alla Boråsare jag träffade på! På tåget hem planerades satsningar, möten bokades, tankar och kunskap delades. Och den där känslan av handling föddes.

På konferensen fick vi nog en ännu tydligare bild av vad vi står inför och allvaret i det hela, men också känslan av att det går, om vi bestämmer oss, det ska gå. Det finns en otrolig kraft i denna känsla, den tror jag vi kan leva på länge. Den tror jag gör skillnaden mellan att prata om saker och att göra saker, skillnaden mellan att prata om gemensamt ansvar och ta gemensamt ansvar.

video



Sakiba Ekic

Ungdomsstrateg/uppfylld av handlingskraft, funderar på hur man kan göra för att få känslan att övergå i varaktig och stabil nivå.

torsdag 28 november 2013

Värdighetsgarantier i äldreomsorgen


Stadsdelsnämnden Öster, som har ett särskilt ansvar för äldreomsorgen i Borås Stad, har tagit beslut att införa värdighetsgarantier i äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna utgår från den nationella värdegrund som finns inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011. Värdegrunden innebär att våra äldre ska ha möjlighet att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De ska också ha möjlighet att ha inflytande över sin vardag.
Varför ska vi ha värdighetsgarantier är en fråga som säkert många ställer. Vi som arbetar i äldreomsorgen strävar alltid efter att förbättra vår verksamhet och att våra äldre ska uppleva att de får en god omsorg och vård. Genom värdighetsgarantierna gör vi det tydligt för äldre, anhöriga och medborgare, vilka förväntningar de kan ha i mötet med äldreomsorgens personal. Värdighetsgarantierna ska ständigt vara levande i det dagliga mötet mellan personal och den äldre.
Genom att ha ett gott bemötande, se till att våra äldre känner trygghet, ge möjlighet till inflytande och delaktighet samt skapa förutsättningar för en meningsfull vardag, är vår förhoppning att vi tillsammans skapar en god och bra äldreomsorg i Borås Stad.
Den 11 november 2013 skickades det förslag som tagits fram på värdighetsgarantier ut på remiss till berörda nämnder och intresseorganisationer för yttrande.


/Christina Sabel
Verksamhetsutvecklare
Kommungemensam Äldre- och Funktionshinderverksamhet
Stadsdelsnämnden Öster